Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det kollektiva aftalet inom jordbruket.
Att kollektiva arbetsaftal skulle vara fullkomligt oförenliga med
jordbruksnäringens natur och omöjliggöra en rationell jordbruksdrift, har med
anledning af den skånska skördestrejken ofta påståtts. Det synes mig
emellertid, som om detta kategoriska omdöme vore förhastadt och delvis
berodde på en missuppfattning af termen: kollektivt aftal, samt på en
sammanblandning mellan själfva aftalsformen och de bestämmelser, som
man befarar skola inryckas i aftalet.
Hvad är nämligen ett kollektivt aftal? Det är en samling allmänna
grunder, hvilka arbetsgifvare och arbetare skola iakttaga i förhållandet
inbördes och från hvilka afvikelse icke får ske. Det är sålunda delvis ett
surrogat för den lag om arbetsaftal, som vi ännu sakna såsom ersättning
för den föråldrade legostadgan. Men det plägar också innefatta åtskilliga
bestämmelser, afpassade efter särskilda förhållanden inom vederbörande
näring.
Det ser ut, som om man å vissa håll trott, att det kollektiva aftalet
skulle nödvändigtvis fullständigt ersätta de enskilda aftalen mellan
arbetsgifvare och arbetare. Det är visst icke så. Enskilda, individuella aftal
kunna och skola fortfarande finnas. Det kollektiva aftalet innehåller
allmänna bestämmelser om arbetslön, anställningssätt, arbetstid m. m., hvilka
sedan kunna i individuella aftal tillämpas och kompletteras. Vid tillfälligt
arbete kan ju det individuella aftalet slutas muntligt, men vid längre tids
aftal torde det vara nödvändigt att det upprättas skriftligen, helst som då
i regel en hel del tilläggsbestämmelser behöfva klareras.
Kan det nu anses onaturligt, att jordbruket underkastar sig sådana
allmänna grunder, hvilka pläga innefattas i kollektivt aftal? Det beror
enligt mitt förmenande helt och hållet på dessa allmänna grunders
innehåll. I de flesta fall hafva inom de särskilda orterna utbildat sig en allmän
landssed i afseende å aflöning, arbetstid m. m., åt livilken det icke kan
innebära någon fara att ge aftalets form, om blott detta sker med nödig
försiktighet och behöriga inskränkningar. Inom industrien höjdes också
på sin tid rop om det kollektiva aftalets onaturlighet, men likafullt ser
man nu hundratals dylika aftal afslutade inom de mäst olika
näringsgrenar. Enligt många framstående industrielle näringsidkares omdöme hafva
dessa kollektivaftal till och med varit till fromma för industrien, i det att
de skänkt industrien stabilitet samt disciplinerat arbetarna till lydnad
under aftalet.
Ofta hafva kollektivaftalen inom industrien varit af synnerligen
komplicerad beskaffenhet. Jag kan därför icke anse någon teknisk omöjlighet
föreligga att åstadkomma kollektivaftal äfven vid jordbruket. Dock måste,
på grund af att jordbruksarbetet är så mångskiftande samt i högsta grad
beroende på årstider, väderlek, naturförhållanden m. m., de kollektiva
aftalsbestämnielsema vid jordbruket begränsas till vissa allmänna
stad-ganden och kunna icke blifva på långt när så detaljerade som inöm
industrien.
Det säges också, att det är oförenligt med jordbruksnäringens natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
