Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att sluta aftal med en fackorganisation. Äfven detta anser jag vara att
missuppfatta sakförhållandet, desto mer som arbetsgifvama för egen del
kräfva rätt att sammansluta sig i föreningar. Fackorganisationen
uppträder ju såsom ombud eller fullmäktig för arbetarna. Att den ofta är
socialistisk, plägar ju verka frånstötande på arbetsgifvama, och likaså att
■den ibland framställer sina kraf genom personer som äro själftagna
förmyndare för arbetarna och som själfva icke mycket förstå sig på jordbruk.
Men icke böra arbetsgifvama på sådan grund absolut motsätta sig
underhandling, är det icke tvärtom sannolikt att i sådant fall de åt sig själfva
lämnade arbetarna alltmera råka i ovederhäftiga agitatorers ledband och
att samarbetet mellan arbetsgifvare och arbetare på jordbrukets skötsel
och förkofran blir allt svårare, när arbetarna icke möta förståelse,
tillmötesgående och hjälp hos arbetsgifvama? Dessa senare böra i stället,
synes det mig, genom sakliga underhandlingar söka lugna sinnena och
verksamt bidraga till att ådagalägga hvad som är möjligt och gagneligt
eller icke. Det är önskligt att detta sker i samverkan med arbetarna,
ty dessa vilja numera sträfva att hjälpa sig själfva och taga del i
bestämmandet af sina angelägenheter. Och däri göra de rätt.
Om jag sålunda öfverhufvud icke kan finna den kollektiva
aftals-formen oförenlig med jordbruket, så anser jag däremot det ligga allra
största vikt uppå, att icke i aftalet inryckas bestämmelser, som äro för
jordbruket onaturliga. Att fullständigt redogöra för dessa är ju omöjligt.
Några antydningar må vara nog.
En sådan onaturlig bestämmelse skulle sålunda vara, därest det
stadgades, att aftal endast finge slutas på viss tids uppsägning. Jordbruket
anlitar ju arbetskrafter af mångahanda slag, men det måste framförallt
hafva säkerhet att det har nödig arbetskraft att tillgå under den brådaste
tiden, synnerligast vid skörden. Det kan icke riskera att då se sig försatt
utan nödig arbetshjälp. Men i de kollektiva arbetsaftal vid jordbruk, som
kommit till min kännedom, stadgas intet förbud mot årskontrakt. I ett
af dessa aftal bestämmes tvärtom, att arbetskontrakt, som slutes från höst
till höst, skall gällfi oförändradt ytterligare ett år, därest ej uppsägning
sker före’ 1 augusti. Denna tid är icke ogynsammare än legostadgans
uppsägningstid. Det kollektiva aftalet behöfver icke heller i och för sig
hindra användning af lagstadd tjänst. Det beror på, ifall något stadgas
härom i aftalet.
I hvaije fall bör tillses, att effektiv garanti skapas mot aftalsbrott
från arbetarens sida under löpande kontraktets period, särskildt
sommartiden. Huru detta skall tillgå, är hår icke stället att närmare ingå på.
Dock synas åtskilliga metoder vara användbara, synnerligast i de fall, då
man icke kan eller vill anlita legostadgans medel. Antydningsvis kan i
sådant afseende nämnas rättighet att innehålla någon verkligen afsevärd
del af aflöningen till aftalstidens slut, eventuellt kombinerad med sådan
fördelning af lönen, att den är större för sommarhalfåret än för
vinter-halfåret. Det senare kan exempelvis ske genom särskilda sommarpreinier.
En god utväg att göra arbetarna intresserade af sitt arbete vore att ge
dem aflöning efter viss andel i skörden. Detta synes dock möta betydliga
praktiska svårigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
