Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mången, som erinrar sig 1880-talets Sturm-und-Drangperiod i
svenskt kulturlif, Verdandistriden och andra utslag däraf, minnes
helt säkert också att midt uppe i denna rörelse stod en ung
professorska — fru Ann Margret Holmgren. De gamla och förnumstiga
skakade sina visa hufvuden öfver detta betänkliga tidens tecken,
och det ogillande, som möter alla nya sträfvanden af vare sig
nedbrytande eller uppbyggande natur, blott och bart därför att de äro
nya, uteblef naturligtvis icke.
Å andra sidan fattades icke glädjefylld tacksamhet öfver de
få kvinnor, som vågade tala ut hvad så många tänkte; men det är
110g så, att sympatien sällan tar sig högljudda uttryck. Till
ersättning är den ofta varaktigare än sin motsats, och så en vacker dag
är den där, som då en varm luftströmning en senvintersdag
kommer och förkunnar att våren är i antågande. Den popularitet Ann
Margret Holmgren under de senaste åren förvärfvat sig hos
Sveriges kvinnor (jag vågar nästan tillägga: och hos Sveriges män) är
ett talande bevis härpå. Inför hennes nobla personlighet och enkla,
vinnande väsen ha de forna motståndarna sträckt vapen och lojalt
slutit sig till den skara af vänner hon äger rundt om i landet.
Redan som barn väcktes hennes håg för de sociala och
politiska frågor som rörde sig i tiden. Det nya representationsskicket
var dagens stora stridsämne, och att det ägde förmåga att sätta
eld i sinnena, det minnes nog alla som voro med den tiden. Men
den entusiastiska hänförelse, som vid dess genomförande brusade
genom landet, sträckte sig nog icke till den unga Ann Margrets
närmaste omgifning. Hennes far, den för sin mångsidiga bildning
och sina politiska intressen kände kammarherren Nils Tersmeden
— härstammande från en gammal hugenottsläkt Saint Lary de
Terme — höll starkt på ståndsprivilegierna och var ingen vän af
de modärna demokratiska idéerna. Men han var dock nog modärn
i sin åskådning att vilja ge äfven sina döttrar den bästa och
allsidigaste uppfostran.
Kammarherre Tersmeden ledde själf sina döttrars studier.
Modern, född friherrinna Cederström, afled när Ann-Margret var
endast tio år gammal. Redan kl. 7 på morgonen fick den
10—11-ariga flickan en lektion i Euklides eller tysk grammatik.
Grundliga studier i historia och litteratur, där Goethe och Schiller intogo
en framskjuten plats, uteblefvo icke. När man till det föregående
lägger en god musikalisk utbildning, så inses lätt att hennes
barndom icke förflöt i overksamhet. Och barndomens dagar voro knappt
förbi, förrän ett nytt och ännu ansvarsfullare verksamhetsfält
öppnade sig för henne såsom maka till professor Frithiof Holmgren,
den för sitt frisinne kände vetenskapsmannen och skalden.
Villa Åsen — det gästvänliga unga professorshemmet i
Uppsala — blef en kär samlingsplats för den intelligentare delen af den
studerande ungdomen. Och när i början af 1880-talet det länge
förberedda genombrottet i vår andliga kultur ägde rum, var det
endast helt naturligt att dén unga professorsfrun med sin frihets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
