Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofvanstående klara formulering skall i framtiden undvikas sådana
domar, som i nämnda och liknande processer gått ut öfver
ar-betame.
Den största praktiska betydelsen kommer utan tvifvel lagens
fjärde paragraf att få. Den angår nämligen fackföreningames hela
rättsliga ställning, som ju af gammalt varit af egendomlig art.
Arbetarföreningar ha funnits i England sedan 200 år. Deras
ställning var till år 1824 ordnad af lagen, men från 1824 till 1871
voro de i allt väsentligt prisgifha åt den oskrifna rättens godtycke.
Det var en straffbar handling att tillhöra en arbetarförening, och
sträjker voro olagliga. Under sådana förhållanden kunde
fackföre-ningarnes förmögenhet naturligtvis icke åtnjuta något rättskydd,
och 1865 konstaterades det också, att en fackförening kunde
utplundras, utan att den skyldige ställdes till ansvar. Å andra sidan
var fackföreningen såsom en juridisk nullitet betryggad mot hvarje
angrepp på processuell väg. År 1871 och 1875 ordnades emellertid
fackföreningames ställning, de förklarades för lagliga men erhöllo
ej full rättsställning som juridiska personer.
Föreningsförmögen-betens immunitet omnämndes icke, men intill Taff-Vale-processen
1901, som visade motsatsen, trodde man att denna immunitet var
bevarad. Äfven senare ha fackföreningame af sin förmögenhet
tvingats att utbetala ansenliga skadeersättningsbelopp. Den nya lagen
inför emellertid på denna punkt samma tillstånd som före 1871.
Fackföreningames förmögenhet är hädanefter skyddad mot att
beslagtagas till täckande af skadestånd till följd af rättsstridiga
handlingar, som icke härröra från förvaltningen af föreningsegendomen,
eller beträffande handlingar, som stå i förbindelse med arbetstvisl er.
För närmare redogörelse angående ofvannämnda lag hänvisas
till d:r A. Raphael’s skrift »Den engelska lagstiftningen om
arbets-tvister» Centralförbundets för Socialt Arbete skriftserie (1907).
Kommunalkongressen.
För omkring två år sedan (dec. 1905) framkastade kapten
Erik Palmstiema i denna tidskrift planen att få till stånd en
kommunalriksdag, till hvilken städer, köpingar och municipalsamhällen
kunde sända ombud i och för dryftande af gemensamma
angelägenheter. Med sällsynt energi har förslagsställaren fullföljt
initiativet. Centralförbundet för socialt arbete upptog tanken, tillsatte
en »kommunalkommitté», hvilken med frih. Palmstiema som
drif-vande kraft nedlade ett betydligt förberedande arbete, resulterande
i den nu i dagame afhållna kommunalkongressen. Ingen torde
förneka, att denna kongress var en stor succés. Ingenting
saknades i det som anses utgöra tecken på en sådan: Storartad an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
