Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stolen, stå här inför en församling, som mer än till hälften bestod
af italienska socialister, och uttrycka sina sympatier för de sociala
folkrörelserna. Borgmästaren såg sig därefter föranlåten att bjuda
ministern på frukost, hvarför förhandlingarnas början uppsköts till
påföljande dag, en anordning, som mottogs ej utan missnöje af
alla dem, som rest långa vägar »för att arbeta, icke för att festa».
Samma dags eftermiddag gjordes den första af de många
planerade utfärderna, till den lilla staden Soresina, där man hade
godt tillfälle att studera de italienska arbetarne i allt deras
pittoreska trasarmod. Nyfikenheten hade fyllt gatorna, och
kongress-isternas automobiler och vagnar foro mellan täta led af barnsligt
förundrade anleten. Besöket gällde utom stadens folkbank ett
stort andelsmejeri, däromkr. 25,000
liter mjölk dagligen mottagas. I
mejeriet var anordnad buffet och
genom raden af tal som därvid
hölls, och hvari ytterligare
brännoffer tändes för Luzzatti, »il papa
della cooperazione» (kooperationens
påfve), fick man en idé om den
oerhördt snabba ekonomiska
förvandling, som trakten undergått
uteslutande tack vare kooperativ
företagsamhet. Ej blott uppköpas
förnödenheter, försäljas och
förädlas produkter kooperativt inom
jordbruket, utan genom ekonomisk
samverkan af 59 kommuner har
bevattningsfrågan lösts medelst en
storartad kanalisering. Den 35
km. långa Canale Marzano, som
utgår från Addafloden och
fullbordades 1890, har på få år gjort
en förut tynande trakt till ett
mönster för modem
jordbruksteknik. Tilläggas bör att medlen till kanalbygget försträckts
lnifvud-sakligen af folkbanken i Cremona. Bland öfriga kooperativa företag i
provinsen kan nämnas två stora torkinrättningar för silkeskokonger.
Utfärderna gaf kongressisterna godt tillfälle att iakttaga och
lära känna hvarandra, och denna privata samvaro mellan erfarna
kooperatörer från skilda länder är säkerligen lika, om ej mer,
fruktbärande för den internationella kooperationens solidarisering som de
officiella förhandlingame. Bland de talrika fransmännen märktes
Rayneri, en af liufvudledame för sitt lands kreditkooperation;
den gamle grefve Rocquirjny, jordbrukskooperationens obestridt
främste man; De Boyve, en af gnmdame af Internationella förbundet
och utgifvare af tidningen Emancipation; vidare den bekante
direktören för Musée Social i Paris, Mabilleau, ledare af den stora
Social Tidikrijt. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
