Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjukhjälpsverksamheten.
Om man skulle fråga en svensk man med god allmänbildning
hvilket af de frivilliga folksträfvandena hos oss visat den starkaste
lifekraften, så skulle han säkert icke tänka på sjukkasserörelsen.
Emellertid är det i verkligheten så. De sjukkassekongresser
som åren 1905 och 1907 sammanträdde, hafva, såvttl med afseende
på representanternas som på de representerades antal, vida
öfver-gått allt, som i liknande afeeenden förekommit i vårt land. Så.
mötte vid den företa sjukkassekongressen år 1905 i Norrköping
894 ombud för 198,500 kommittenter. Vid den andra kongressen,
hftllen i Stockholm sistförflutne augusti månad, voro samlade 450
ombud för 887,500 medlemmar. Och ehuru man icke kan, dels
därför att en del sjukkassor aldrig bli medräknade i den offentliga
statistiken, dels emedan denna statistik ej blir fullt färdig förr än
en god tid efter det år, den afser, bestämdt säga, hur många af
landets innebyggare som just nu anslutit sig till sjukhjälpsrörelsen,
så räknar man säkert icke för högt om man angifver siffran till
600,000. När man besinnar att detta antal betecknar vuxna
själf-försörjare och att sjukkassorna för dessa med familjer ofta äro
under de mest pröfvande tiderna det enda uppehållsmedlet, då får
man ett visst begrepp om, huru betydande intressen som i denna
rörelse äro för breda lager af vårt folk inneslutna.
Sjukkasserörelsens lifaktighet och styrka äro dock hos oss rätt
unga företeelser. Man torde ganska nära träffa verkliga förhållandet,
om man säger, att verksamheten, i sin nuvarande form
framträdande under 1870-talet, på det första decenniet samlade omkring 100,000
deltagare, och därefter fördubblat sin medlemsmängd hvart 10:de år.
Denna hastiga framgång är dock mycket lätt förklarlig.
Sjukhjälpsverksamheten fyller för många så påtagliga och ofrånkomliga
behof, att den ehuru formelt frivillig faktiskt är resultatet af
förhållandenas tvång. Sjukkassemedlemskap innefattar helt enkelt
nödvärn för flertalet af dem, hvilkas uppehälle är beroende på
förmågan att dag efter dag kunna utföra ett visst mått kroppsarbete.
Hur länge denna förmåga varar och när den genom inträffad
sjukdom kan, tillfälligt eller för längre tid, upphöra, är ju för enhvar
förborgad sak. Mot hjälplöshet vid en dylik eventualitet har ehdast
ett medel kunnat lämna skydd: sammanslutningen, tillämpningen
af principen: en för alla och alla för en.
Bland de faktorer, som i hög grad påskyndat
sjukhjälpsverk-samhetens utveckling, är den sig utbredande industrialismen
måhända den främsta. Ty visserligen gäller hvad ofvan sagts för alla
yrkesutöfvare, både på land och i stad. Men det är dock industriens
lönearbetare som lättast inse och tillämpa sjukhjälpsverksamhetens
idé. Dels drabbas de oupphörligen i sina ofta hälsofarliga yrken
af sjukdomar. Dels äro de vanligen — och kunna många gånger
ej vara annat — »ur hand i mun »-hushållare, så att till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
