Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visas, att vid ’ sjukkaswekongressema förelegat frågor-om åtgärder
för erhållande af billigare läkemedel ecli läkarevård, om lättare
tillgång till folkbad, om sjukkassors borgeaskompetens vid medlemmars
intagande på allmänt sjukhus, om upprättandet af flera sanatorier
för lungsjuka, om medlemmars öfverflyttning. vid ombyte af
bostadsort från en kassa till en annan m. fl. dylika spörsmål. Det
begränsade utrymme, som Social Tidskrift kan lämna för denna
Redogörelse, nödgar mig likväl afstå från att angifva de olika förslagens
innebörd och utsikter att erhålla snar och lycklig lösning. De
utgöra likväl samtliga en tillräcklig motivering för den
sammanslutning mellan sjukkassorna, som under namn af Sveriges Allmänna
Sjukkasseförband förbereddes vid den första kongressen år 1905
och som vid den andra kongressen detta år stiftades. Nämnda
-sammanslutning, till hvilken hvarje sjukkassa äger tillträde mot en
afgift af 3 öre pr är och medlem, har ett vidsträckt och
kräfvande arbetsområde och kan, väl skött, säkerligen vara sjuk1
hjälpsverksamheten och därmed vida kretsar bland vårt folk till
mycket stort gagn.
Utan att vilja påräkna allmänt intresse för sjukkasseförbundets
organisationsdetaljer torde dock böra nämuas, att detsamma öppnat
egen expedition i Stockholm, Brunnsgränd 4, och att det från 1
november detta år utgifver eget tidningsorgan, Svensk
Sjukkasse-tidning, med tjänstemannen i kommerskollegii afdelning för
arbets–statistik, d:r A. Itydin, som redaktör.
En fråga som i sjukkassekretsar vållat lifliga strider är,
huruvida sjukkassorna böra påfordra särskild lag för
sjukhjälpsverksam-heten eller om man lika gärna eller ännu liällre motser en med
andra understödsföreningar gemensam lagstiftning. Detta spörsmål
haT just i dessa dagar blifvit aktuellt genom högsta domstolens
underkännande af ett densamma förelagdt förslag till särskild
sjuk-kasselag.
Det torde då vara lämpligt att med några ord erinra om hur
denna lagstiftningsfråga f. n. ligger.
Efter det riksdagen år 1903 antagit lagen om
försäkringsrörelse, tillsatte K. M:t den 24 juli 1903 särskilda kommitterade
att utarbeta förslag till lag för understödsverksamheten. Vid
utförandet af detta arbete kommo kommitterade till den
uppfattningen, att denna lagstiftning icke borde inskränkas till att
omfatta blott de föreningar, som drefvo smärre försäkringsverksamhet,
utan att den borde afse alla föreningar, som i den allmänna
uppfattningen hänfördes under begreppet understödsföreningar. Det
för alla dylika gemensamma behofvet af lagstiftning fylldes bäst,
enligt kommitterades mening, genom en dem alla omfattande lag.
I enlighet därmed framlade kommitterade ett förslag till »Lag om
understödsföreningar».
Vid den första allmänna sjukkassekongressen, hållen i
Norrköping den 20—22 augusti 1905, återgafs hufvudriktningen i
nyssnämnda förslag. Därvid påyrkade emellertid åtskilliga, däribland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
