Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lynne. »Skillnaden mellan Sverige och de stora kulturlanden är
förnämligast en portmonnäfråga. De äga blott i massa, hvad vi äga
styckevis. Där vi skjuta med en kanon, skjuta de med fem. Där
vi lia en Berzelius, ha de två — och långa tider ingen.»
Att gifva något referat af ett arbete som föreliggande är
naturligtvis svårt. Det må vara nog att framhålla några punkter af
allmännare intresse. Till dessa kan räknas skildringen af
arbetarinstitutens utveckling i det kulturellt efterblifna Italien. Denna
rörelse har utvecklats under intryck af de franska universités
populaires (université popolare eller U. P., som de kallas på italienska).
Början gjordes i Milano omkring år 1900. Sedan upptogs idéen
af universitetsstaden Ferrara. Af Italiens 21 universitetsstäder ha
15 U. P., men någon direkt förbindelse mellan universitetet och
U. P. förefinnes endast i Ferrara och Turin. Vid U. P., som nu
hastigt spridt sig öfver hela Italien och till de platser i Afrika och
Österrike, där italienarna förekomma i större antal, blifva
sammanhängande kurser allt vanligare och likheten med våra arbetarinstitut
synes tämligen stor. Rörelsen tyckes nu ej utveckla sig så hastigt
som i böijan.
Prof. Knortz lämnar på ett 10-tal sidor en färgrik skildring af
det typiskt amerikanska folkbildningsarbetet, men är — som nämndt
— rätt ytlig. En viss öfverraskning väcker meddelandet, att öfver
40,000 lärjungar undervisas i korrespondensskolor (per brefväxling) och
att grammofonen användes vid undervisningen för främmande språk.
Knortz lämnar några uppgifter om den typiskt amerikanska
Chautauqua »högskolan». Chautauqua omfattar hufvudsakligen
själfstu-dier af böcker, som bestämmas af och tillhandahållas från »högskolan».
Chautauqua grundades 1874 af en metodistpastor John W. Vincent
och afsåg ursprungligen utbildningen af söndagsskollärare. Ett
starkt religiöst om ock ej sekteriskt drag är ännu förhärskande.
Nu ha katolikerna sitt eget Chautauqua, judarna ha sitt i New
Jersey, ja t. o. m. suffragetterna ha sitt eget Ch. med treåriga
studier. Årligen mötas i Chautauqua tusentals studerande för att
där åhöra föreläsningar af universitetslärare och andra.
I den kortfattade artikeln om Ryssland finnes en intressant
skildring af de ryska söndagsskolorna, som gjort så mycket för det
ännu föga läskunniga ryska folkets upplysning. Mest berömd bland
alla dessa skolor är aftonskolan för kvinnor i Charkow, ledd af den
så högt förtjänta fru Christina Altschewsky. Från söndagsskolan
i Charkow utgick under medverkan af ett stort antal af Rysslands
främste på litteraturens och vetenskapens fält en läsebok i tre band,
som kallats en »folkets encyklopedi». Innehållet i hvaije band
svarar mot ett läsår. Värdefulla bokförteckningar utgifvas äfven,
grundade på ett omsorgsfullt studium af de intryck föredragna
böcker gjort på folket. Den, som önskar en fullständigare teckning af
det ryska folkbildningsarbetet, hänvisas till det på Bonniers förlag
utgifna verket »Ryssland skildradt af ryssar». Se ock
Folkbiblioteksbladet li. 2 för år 1906!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
