Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetarearganisationen bedrifves hos oss kraftigare än annorstädes,
och i allmänhet kan man säga, att den svenska jämte den danska,
fackföreningsrörelsen i afseende på yttre framgångar och inre styrka
ensamma stå fullt jflmsidigt med den engelska rörelsen.
Ingenstädes är väl den konfessionella och politiska splittringen
inom arbetarrörelsen starkare än i Tyskland. Splittringens omfång
framgår af följande tabell, som äfven visar hur raskt organisationen
utbreder sig i Tyskland.
Medlemsantal.
1906. 1906.
Centralförbund!........................... 1,344,803 1,689,709
Lokala förbund........................... 27,736 13,145
Hhseh-duncker-föreningar............ 117,097 118,508
Kristliga fackföreningar............... 265,032 320,248
Oafhilngiga föreningar ............... 65.262 73.544
Tillsammans 1,819,930 2,215,154.
De förstnämnda äro de socialistiska fackföreningarna, de lokala
förbunden äga anarkistisk anstrykning, och
Hirsch-Duneker-förenin-gama få gälla som liberala, medan de kristliga fackföreningarna
förnämligast stå under katolskt inflytande. Af denn». tabell
framgår emellertid icke hvilken omfattning den mot de socialistiska
fackföreningarne riktade organisationsrörelsen bland Tysklands
arbetare nu antagit. Denna rörelse är ytterst beaktansvärd, ty den
visar hän på brister i den socialistiska fackorganisationen.
Någon tvångsanslutning till det socialistiska partiet existerar
icke bland de tyska fackföreningarna; den fackliga rörelsens ledare
intaga en jämförelsevis oafhängig ställning och stå i allmänhet på
revisionistisk grund. Men nolens volens får den arbetare, som
inträder i ett »Gewerkschaft» för tillvaratagande af sina ekonomiska
intressen, en socialdemokratisk hallstämpel. Vidare tillämpas det
socialdemokratiska partiets grundsats, att religionen är en privatsak,
så litet inom arbetareföreningarne med socialistisk anstrykning, att
religiös tro städse omtalas i hånfulla ordalag. Inom partiets
ledning har man, såsom det framgår af åtskilliga yttranden, börjat
inse att denna hållning är taktiskt oklok. Och slutligen tagas
chauvinistiska strömningar inom de borgerliga partien till
förevändning för ett förhånande af alla fosterländska och nationella
sträfvanden.
Socialdemokratien, som har hedern af att ha uppammat den
moderna arbetarerörelsen och som velat göra gällande att arbetaren
nödvändigtvis måste hysa dess lifsåskådning, finner sig ställd inför
det faktum, att en stor del af arbetareklassen öppet bekänner sig
till andra politiska och religiösa grundsatser.
I Tyskland framträder denna motrörelse under formen af
kristligt nationella arbetarekovgresser, hvaraf den första hölls i
Frankfurt a. M. sommaren 1903. Denna kongress uppgafs representera
620,000 icke-socialistiska arbetare. De kristliga fackföreningarne
utgjorde hufvudstommen, hvartill sällade sig katolska och evange-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
