Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vårt land f. n. inför en revision af vår skyddslagstiftning. Den
kungliga kommitté, som är sysselsatt med utarbetande af förslag
till nya lagbestämmelser på detta område, har haft tillfälle att
genom den af C. S. A. förebragta utredningen och utställningen få
kännedom om, huru stort behofvet är af reglerande bestämmelser
inom hemarbetet. Exempel från utlandet, huru man där på olika
sätt sökt skyddslagstiftningens värn mot hemarbetets vådor, saknas
ej heller.1 Man har därför rätt att vänta, att hemarbetsfrågan
göres till föremål för kommitténs allvarliga uppmärksamhet och
att förslag till lämpliga åtgärder emot missförhållandena på detta
område icke komma att saknas i dess slutliga betänkande.
Det första och oundgängligaste, som härvidlag kan begäras, är
lagstadgad registrering, d. v. s. skyldighet såväl för arbetsgifvaren
att till yrkesinspektörens tjänst föra register öfver alla af honom
anlitade hemarbetare, som ock för hemarbetaren att årligen
upp-gifva namn och adress till yrkesinspektionen. Härigenom vore
själfva utgångspunkten gifven för att vinna fullständig kännedom
om förhållanden, som eljest allt för lätt undandra sig beaktande.
Möjlighet funnes också då för utöfvande af en inspektion, utan
hvilken missförhållandena inom hemarbetet svårligen torde kunna
bekämpas. Att denna inspektion, genom att konstatera, under
hvilka hygieniska förhållanden de hemarbetade varorna tillverkas,
skulle ligga lika mycket i den konsumerande allmänhetens
intresse, som i hemarbetarnes, är uppenbart. . Men framförallt skulle
inspektionen genom sin blotta tillvaro åstadkomma, att
arbetsvillkoren inom hemindustrin icke längre kunde nedpressas under det
anspråkslösaste existensminimum. Vissheten att hemarbetarnes
förhållanden voro föremål för myndigheternas uppmärksamhet, skulle
utan vidare sätta en gräns för det »svettningssystem», som nu
ostördt kan fortgå, till stort men äfvcn för de humanare
arbets-gifvama. Och hemarbetaren skulle ej längre stå så hopplöst isolerad,
så utan all öfverblick öfver sina förhållanden, som nu är fallet; i
stället skulle han genom inspektionen — som hår, där det gäller
mest kvinnor och barn, borde företrädesvis utföras af kvinnliga
inspektörer — tillförsäkras stödet af den känslan, att han är
föremål för någon omvårdnad och intresse inom det samhälle, där han
har att föra sin hårda kamp för tillvaron.
Det gäller här människor, hvilkas förhållanden äro sådana, att
de ej själfva förmå göra sin röst hörd för att påkalla rättelse.
Samhället har ådragit sig den skulden att redan allt för länge ha
underlåtit att vårda sig om dem eller ens taga kännedom om deras
ställning. Då det nu blifvit klart, i huru hög grad hjälp är af
nöden, är det därför icke till den enskilda barmhärtigheten det
bör vädjas för att bringa hjälp i individers upprörande betryck; det
är den samhälleliga rattfårdi ghet skänslan, som måste bli så stark,
att den icke tillåter, att en hel klass af arbetare framlefver sitt lif
under förhållanden, som icke kunna anses värdiga ett kultursamhälle.
__Emilia Broomé.
1 Se Soe. Tidskr. 9 h. 1907: Hemarbetet och lagstiftningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>