Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JMotiser.
Sverige:
En arbet8-
som har ett stort och
i betydelsefullt program,
■ har tillsatta af k. m:t.
Titt? I>en skall ha till
upp-’ gift att undersöka
möjligheten af en lagstiftning angående
arbetsaftalet. för den händelse sådan
lagstiftning finnes möjlig och
lämplig, afgifva förslag såväl till sådan
lag som till ändringar i gällande
tjänstehjonsstadga äfvensom att taga
i öfvervägande öfriga i samband
stående frågor och afgifva de
förslag, som däraf kunna föranledas.
Till ledamöter i denna kommitté
ha utsetts justitierådet Ake
Thomas-son (ordf.), mekaniske arbetaren i
Stockholm A. Ceder, jordbruksarb.
P. A. Larsson i Ängamöllan.
assessorn i Svea hofrätt, frih. B. K. S.
K. Leijonhufvud (sekr.),
landsorganisationens ordf. Herman Lindqvist,
ingeniören T. A. Magnusson,
murar-förb. ordf. Nils Persson i Malmö,
landtbrukaren David Pettersson i
Bjälbo, ordf. och verkst. direktören
i svenska arbetsgifvareföreningen, v.
häradshöfd. Hj. von Sydow samt
fabriksid. 1. Wallberg i Karlstad.
Vid kommitténs tillsättande
erinrade statsminister Lindman om den
nuvarande situationen på
arbetsmarknaden, där arbetarnes och
ar-betsgifvarncs organisationer stå
rustade mot hvarandra. så att
intressestriderna mellan arbetare och
arbets-gifvare antagit allt mera skärpt form
och blifvit af en i samhällslifvet
djupt ingripande natur. Ej minst
har — heter det — detta blifvit
förhållandet, sedan under den allra
senaste tiden dessa intressetvister
införts jämväl på jordbrukets
område. Samhället, staten, kan därför
ej längre stå såsom en overksam
åskådare af företeelser, hvilka
lät-teligen kunna vålla svåra rubbningar
i samhällslifvets viktigaste
funktioner.
Äfven om på lagstiftningens väg
bot ej kan rådas för alla eller ens
för de flesta af antydda
missförhållanden, bör staten gifva vissa
normerande bestämmelser samt
främst söka utfinna lämpliga former
för olika slag af arbetsaftal, i
sammanhang hvarmed bör tagas under
öfvervägande, hvilka förändringar
kunna finnas nödvändiga i den nu
gällande tjänstehjonsstadgan.
Här-förutom bör största uppmärksamhet
ägnas jämväl alla de öfriga frågor
inom hithörande områden, till
hvil-kas lösning i för samhället lycklig
riktning statsmakterna synas kunna
medverka.
Kommitténs sammansättning har
lifligt diskuterats inom pressen.
Tämligen allmänt har man erkänt, att
en förut ovanlig opartiskhet gjort
sig gällande vid kommitténs
tillsättande — vi erinra om att i en
föregående kommitté med liknande
uppdrag ingen arbetarerepresentant blef
utsedd, medan i denna platserna
blifvit jämt fördelade mellan
framstående representanter för arbetsgifvare
och arbetare. Men samtidigt med
att man kunnat konstatera detta
faktum, har man uttalat stora
farhågor för att den i och för sig stora
svårigheten att komma till ett godt
resultat i denna ömtåliga fråga ökats
därigenom, att ej tillfälle beredts för
speciellt sakkunniga, opartiska
personer att deltaga i arbetet. Ty dessa
skulle ha ägt förmåga att betrakta
frågan nr annan synpunkt än de
stridande parterna och skulle
dessutom ha tillfört kommittén icke
obetydlig praktisk och teoretisk
erfarenhet som redan vunnits i
denna fråga. Nu är tyvärr
sannolikheten rätt stor för att de båda
företrädda parterna skola ställa sig på
alldeles oförenliga ståndpunkter och
resultatet sålunda bli till intet.
Emellertid bör det erkännas att några för
frågan klarläggande synpunkter
redan blifvit utarbetade. Inom
civildepartementet ha nämligen
härads-höfding A. Åkerman och hofrättsnot.
G. Ohn lämnat en redogörelse för
den utländska lagstiftningen på detta
område och äfven afgifvit en P. M.
angående lagstiftningen om
arbetsaftal, hvilken senare väckt ett stort
uppseende icke endast på grund af
den moderna åskådning, som ligger
till grund för densamma, utan äfven
emedan vederbörande sakkunnige
och deras arbete blifvit behandlade
y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
