Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där balanseringspolitikens och kompromissandete anda sväfvar öfver
arbetet, afgörande — och stundom förryckande — resultatet.
Tillkomsten af en lagberedning för sociala ärenden medför
gifvet-vis icke, att all beredning af sådana frågor genom särskilda
kommittéer eller tillkallade sakkunniga kommer att upphöra. En och
annan fråga lämpar sig onekligen särskildt väl för
kommittébehandling. För angelägna frågor behöfver också emellanåt en sadan
utredning tillgripas, då lagberedningen är sysselsatt med andra viktiga
frågor, som icke heller kunna undanskjutas. Men genom den sociala
lagberedningens tillkomst skall kommittéväsendet kunna väsentligt
inskränkas — till fördel för arbetsprodukten och till besparing för
statsverket.
En social lagberedning behöfver ej innebära ett försvagande af
regeringens initiativ och direktiv rörande de sociala frågornas
lösning. Regeringen bestämmer nu, om öfver hufvud taget utredning
af en viss social lagstiftningsfråga skall äga rum eller icke. Samma
kan bli förhållandet efter den sociala lagberedningens tillkomst.
Denna beredning afger förslag om hvilken eller hvilka
lagstiftningsfrågor den vid ett visst tillfälle önskar företaga till behandling,
men regeringen bestämmer, om dessa eller möjligen andra böra bli
föremål för utredning och förslag från lagberedningen. Med
afse-ende å den riktning, hvari en af regeringen anbefald
kommittéutredning bör gå, utöfvar regeringen för närvarande näppeligen annat
inflytande, än som blir en följd af personvalet i kommittén — låt
vara att detta inflytande emellanåt kan bli ganska stort. Ofta torde
man emellertid ej göra sig närmare reda för dr olika
kommittéleda-mötemas åsikter i den fråga, för hvars behandling de tillkallats,
och i regeln hafva väl kommittéledamötema ej heller frän början
fattat bestämd position i frågan, åtminstone ej annat än helt
allmänt. Och under själfva kommittéarbetet sväfvar regeringen i regeln
i fullständig ovisshet om, hvart det hela bär hän. Det finns färska
exempel på, att inom ett departement tillkallade sakkunniga för en
viss frågas beredning framkommit med förslag, som gått stick i stäf
mot de synpunkter, regeringen ansett företrädesvis böra anläggas på
frågan. Funne en regering, att den sociala lagberedningens arbeten
ginge i annan riktning än den, som regeringen i sin allmänna
socialpolitik ville följa, kunde regeringen i allt fall genom personombyte
i beredningen trygga en social lagstiftningsverksamhet i det syfte,
regeringen funne riktigast. Regeringens socialpolitik skulle därmed
återspeglas i lagberedningens sammansättning.
Med två särskilda lagberedningar (eller afdelningar af samma
lagberedning), en för den allmänna lagens område och en
hufvud-sakligen för det mera specifikt sociala området, bör fortgången af
lagstiftningsarbetet i landet vara rätt väl tillgodosedd.
För att visa, att det hos oss linns ett rikt fält för en social
lagberednings verksamhet, skall jag här erinra om några frågor af social
art, som tränga sig fram till lösning. Främst må sättas
ålderdoms-och invaliditetsförsäkringen, en fråga som, efter sitt senaste fall i
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
