Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så är det å andra sidan tydligt, att en fruktbar samverkan i
mångt och mycket kan och måste etableras mellan dem. Till
följd af det faktum att i det stora hela det är folkets nöd, som
framdrifver den kooperativa sammanslutningen, komma nämligen
arbetame att i allmänhet intaga den ledande rollen däri och äga
i så fall med fullt fog att i viss mån också ange taktiken. Men
skall kooperationen nå det stora mål, som hägrade redan för
Roch-dalepioniemas blickar — att inom det bestående samhället skapa
framtidsstaten, man må nu kalla den socialistisk, kooperativ eller
något annat — då gäller det att goda krafter från alla sociala
lager tagas i dess tjänst. Genom att göra den till ett led i en
ensidig, om ock berättigad klassträfvan förhindras detta —■ och i
och med detsamma försvåras eller t. o. m. omöjliggöres rörelsens
seger öfver de kapitalistiska intressena — samt förryckes slutligen
kooperationens karaktär, i det konkurrens införes på ett område
som är alltigenom förbehållet samarbetet.
Ett märkligt socialpolitiskt aktstycke.
Den Olin-Åkermanska promemorian om arbetsaftalet.
Frågan om arbetsaftalet och kollektivaftalet står i centrum af
tidens sociala problem, och kring den gruppera sig närmast en del
andra frågor, som i viss mån inverka på dess lösning eller själfva
äro beroende däraf: arbetsgifvareföreningames och fackföreningames
rättsliga ställning, lagstiftning om föreningsrätten öfver liufvud taget,
frågan om s. k. allmänfarliga arbetsinställelser och om förhållandet
mellan myndigheterna och arbetarne i allmän tjänst, arbetstvisters
behandling m. m.
Den promemoria, som hofrättsfiskalen O. Olin och häradshöfding
A. Åkerman för någon tid sedan afgåfvo såsom resultat af sin på
regeringens uppdrag verkställda utredning, begränsar sig väsentligen
till, själfva hufvudfrågan, hvilken förfrne formulerat såsom frågan
om möjligheten att åt arbetsaftal bereda nödigt skydd. Den
utredning förf:ne lämnat härom är genom klarhet och tankeskärpa samt
ej minst genom sin sociala vidsynthet af den betydelse, att den i
väsentliga afseenden helt visst kommer att bli grundläggande för
den vidare behandlingen af ämnet. En hvar, som är närmare
intresserad af frågan, måste därför taga del af själfva promemorian, om
hvars innehåll och syftning ett referat endast kan lämna antydningar.
Frågan om aftalsbrott står i förgrunden. Vissa af de till skydd
häremot föreslagna åtgärderna anse förf:ne falla utanför ett allvarligt
bedömande, nämligen personalexekution (arbetsförpliktelsens
ut-kräfvande medels tvång), undandragande af fattigunderstöd samt
legalisering af det s. k. proskriptionssystemet (»svarta Hstor»).
G. H. von Koch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
