Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt bilda sådana där inga finnas, och danskame, som absolut
motsatte sig att ställa en sådan uppmaning till sina partikamrater.
Följden blef att tvånne resolutionsförslag framlades. Kongressen
befallde emellertid att ett enigt förslag skulle framställas, och ett
sådant blef därför hopkompromissadt och erhöll följande lydelse.
Kongressen anser den kooperativa rörelsen som ett viktigt medel i
arbetareklassens frigörelsekamp, hvars mål det &r att, genom eröfringen
af den politiska och ekonomiska makten i samfundet, utrota fattigdomen
och att skapa en på de socialistiska principernas grundlag hvilande
samfundsordning.
Vid sidan af denna utveckling af arbetareklassen, som de
socialdemokratiska, politiska och fackliga organisationerna skapa, verkar de af
arbetarna på produktionens och distributionens område upprättade kooperativa
företagen som ett medel till att gifva arbetareklassen insikt i
produktionens och distributionens ledning och till att utveckla arbetareklassens
förmåga att öfvertaga dessa funktioner.
Kongressen anser det därför vara de organiserade arbetarnas plikt
att stödja de kooperativa organisationerna, där sådana finnas, förnämligast
genom att göra varuinköpen hos dessa, och inträda som medlemmar, där
sådant är förmånligt. Kongressen anbefaller vidare upprättande af
kooperativa företag, där sådana icke finnas.
Kongressen anbefaller de olika länderna att företaga en undersökning
af möjligheterna för den kooperativa produktionens användbarhet vid
fackliga strider och skola resultaten af denna undersökning föreläggas
nästkommande kongress.
I denna resolution framställes kooperationen som en
utbild-ningsanstalt för de arbetare, hvilka engång skola styra
framtidssamhället och som ett kampmedel i fackliga strider. Detta betonas
också ofta i de ledande socialdemokratiska tidningame. Halft
nöd-tvungen — tycks det — inregistrerar man sålunda kooperationen,
på grund af dess kolossala framgång, som ett led i arbetames
frigörelsekamp, men man erkänner ej att den i och för sig kan vara
en lösning af de ekonomiska och sociala problemen. I själfva verket
har dock den koop. rörelsen ett mycket starkt teoretiskt underlag,
och i praktiken har den visat sig äga nästan obegränsade
tillämp-ningsmöjligheter. Vi hänvisa i detta senare afseende till den
redogörelse, som lämnats i denna tidskrifts 6:te häfte 1907 och hvaraf
framgår, att kooperationen i vårt land redan vuxit sig stark och
målmedveten inom flera viktiga områden. Att utan vidare
inrangera densamma såsom ett arbetarrörelsens lydiga redskap torde
sålunda knappast kunna allvarligt ifrågakomma, allrahälst som,
såsom förut anförts, bestämda principmotsatser kunna påvisas mellan
kooperation och klasskamp. Sålänge socialdemokratien ej vill
frigöra sig från den föråldrade klasskampsdogmen kunna omöjligen
de båda rörelserna sammansmälta till en, med mindre kooperationen
sviker sin bärande grundidé: samarbete. Hvar och en måste
därför t. v. gå sin egen väg, och endast framtiden kan utvisa,
hvilken-dera som är den genaste till målet: en ny, rättvisare och bättre
samhällsordning.
Om således den slutsatsen kan dragas, att de båda rörelserna
ej böra — annat än undantagsvis såsom i Italien — förenas i en,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
