Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFDELNING FÖR JORDREFORM -,
REDIGERAD AF
E. PALMSTIERNA.
- -
Jordreform.
Längesedan var det ej som ordet social verkade nytt och
främmande. Man förstod det ej. Mången såg däri maskerade
om-störtningstendenser mot det »bestående». Nu känna vi orsaken
därtill. Under den individualistiska tidströmningens inverkan hade
samhöriglietsbegreppet hos oss försvagats. Själfhäfdelsen var
samhällslag. Därför missförstods och vantolkades hela den nya riktning
som med begreppet social såsom lösen häfdade ett inbördes
beroende och organiskt samband mellan landets medborgare. En
djupgående motsättning i samhällsuppfattning skilde den äldre liberalismen
och alla de framstegs riktningar, som bygga på den inbördes
solidariteten.
Jordreformsaken befinner sig nu i motsvarande läge. Hur
mången star ej frågande inför ordet »jordreform»? Man anser att
det gäller den privata besittningsrätten till jord och förskansar sig
bakom den »uråldriga» äganderättens »okränkbarhet». Men
jordreformen är i själfva verket intet annat än tillämpandet af en i
vidsträckt mening social samhällsåskådning pä jordpolitikens område
och den utgår frän en uppfattning om äganderätten, som måste
synas främmande för dem, som ännu behärskas af äldre tidsidéer.
Uti äganderätten ser jordreformrörelsen ej längre ett orubbligt värn
för bevakandet af enskildas intressen utan en social institution,
som motiveras af samhälleliga behof. Den får ett socialt syfte i
stället för att vara uteslutande ett privatekonomiskt privilegium.
I denna åskådning ligger naturligtvis ett bestämdt uttalande
om det allmännas öfveräganderätt till all den jord, som rymmes
inom landets råmärken. Sättet, hvarpå den bör utöfvas genom
lagstiftningen, betingas af produktiva och sociala hänsyn.
Äganderättens anordning bör på samma gång medgifva det mest intensiva
och ekonomiska utnyttjande af landets naturtillgångar, som ock
främja en jämn fördelning af arbetsprodukten. Och härvid
företräder jordreformen alldeles särskildt den fordran att samhällsskapta
värden, som äro en frukt af allas gemensamma ansträngningar och
kulturutvecklingen böra tillfalla det allmänna.
Så långt enas jordreformrörelsens olika riktningar. Men när
det gäller att förverkliga denna samhällsuppfattning brytes väg åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
