Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olika håll. En anslutes närmast till den privaträttsliga åskådningen
och fäster största afseendet vid produktionens stegring, men vill
lämna det allmänna rättmätig andel af dess frukter. Georgismen
åter begränsar sin sträfvan till indragning af den genom
samhällsutvecklingen alstrade jordräntan, som uppstått utan direkt mänskligt
arbete, förmedels en beskattningsmetod. Eljes rubbar den ej den
privatii jordäganderätten. För den starkare socialistiskt färgade
riktningen är fördelningsproblemet afgörande. För att vinna en
lycklig lösning anser man det ej vara nog med att ändra
äganderättens innehåll, utan äfven dess form till brukningsrätt.
Hela denna frambrytande jordreformrörelse uppbäres af den
vaknande insikten om jorden såsom samhällslifvets grundval. Hvarje
reformsträfvan måste förr eller senare utmynna uti en lagstiftning
om jordens rätta förvaltning. Jorden är nationens egendom och
sättet hvarpå vi gemensamt bruka och besitta den bestämmer landets
framtid. Hur mången har detta klart för sig? Jorden uppfattas
i de flesta fall som en vara lik andra på affärsmarknaden och man
förstår ej att dess begränsade mängd och typiska egenskaper
före-skrifva en särskild och omsorgsfull behandling under nationens
hushållning.
Här behöfves ett allvarligt och gediget upplysningsarbete. Ha
vi förut saknat en målmedveten jordpolitik, är det nu nödvändigt
att genom studier och samarbete skapa betingelser för bestående
jordreformer. Social tidskrift, som länge insett betydelsen häraf
har fått ekonomisk möjlighet att ägna en fristående afdelning,
hvarmed tidskriften ökas, uteslutande åt jordreformfrågoma.
Härigenom kan den noggrannare än förut följa händelsernas utveckling
hemma och utomlands, samt genom litteraturanmälningar,
öfver-sikter och uppsatser i jordfrågan medverka till kunskapspridning
på detta område.
Utan att f. n. vilja för egen del intaga annan ställning till
saken än den, som dikteras af ofvan skisserade allmänna åskådning
anse vi det vara af betydelse läinna rum för vederhäftiga inlägg
som, färgade af olika jordreformåskådningar, likväl äro ägnade att
främja rörelsens gemensamma syfte. —
Inom denna afdelning ha vi lyckats förvärfva intresserade och
framstående medarbetare bland hvilka må nämnas:
Professorerna Gustav Cassel och Gustaf Steffen, fil. d:r Axel
Raphael, borgmästare Carl Lindhagen, docent Adolf Åström,
riksdagsman Nils Persson, fil. lic. Joh. R. Nilsson, E. Sommarin, Nils
Wohlin och Sven Brisman, lektor C. Cavallin (ordf. i Jämtlands
jordreformförening) lektor H. Larsson (Karlskrona jordreformförening)
d:r Karl Eländer (Göteborgs jordreformförening) samt direktör P. J.
Rösiö, komminister H. F. Spak, skriftställaren Anders
Larsson-Kilian, torparen Gustaf Johanson, ingeniör Alb. Lilienberg, jur.
kand. N. Söderqvist och fil. kand. Y. Larsson. Borgmästare Jakob
Petterson redogör för jordpolitiken vid riksdagen. Herr Johan
Hansson lämnar korrespondenser angående den engelska
jordreformrörelsen. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
