Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vår uppgift att fortast möjligt göra oss af med hvad vi ärft al
våra fäder och utfinna en alldeles ny lösning af jordproblemet. Vi
måste komma ihåg att det här är fråga om en ovanligt kontinuerlig
utveckling, som, så långt vi kan se tillbaka, går i samma
riktning, att det här rör ett ämne, på hvilket generation efter
generation under tusende år riktat sin mest intensiva uppmärksamhet.
Det är då a priori ytterst sannolikt att resultatet måste
representera ett godt urval bland de många möjligheter, som under tidernas
växlingar erbjudit sig.
När vi erkänna detta, få vi emellertid icke glömma, att den
liberala nationalekonomien har betydt ett verkligt afbrott i denna
utveckling. Liberalismen var likaväl som socialismen och
george-ismen ett teoretiskt system, konstrueradt i kammaren. Sådana
teoretiska system utgå vanligen frän en enda synpunkt, som
visserligen kan i och för sig vara mycket berättigad, men som icke får
vara den enda. Frän en dylik ensidig utgångspunkt konstruerar
man sedan generella regler, som man med all kraft söker fastslå
som ovillkorliga rättesnören. Men dogmatik passar inte för det
praktiska lifvet. Verkligheten är alldeles för skiftande för att
kunna intvingas i en tvångströja.
Liberalismens öfvertro på den privata äganderätten förledde
den till orimliga öfverdrifter. Äganderätten till jorden gjordes
lika absolut som äganderätten till den skjorta man bar på sig.
Området för denna privata äganderätt utvidgades också efter de
fastslagna abstrakta principerna. Den långa historiska utveckling,
hvarpå jag nyss syftade, hade egentligen endast utbildat en privat
äganderätt till den odlade jorden samt till grunden för det egna
hemmet. Liberalismen genomdref att t. ex. också skogarne delades
upp och, liksom tidigare den odlade jorden, öfvergingo i privat
äganderätt. Några praktiska skäl för en sådan förändring af
äganderätten funnos icke. Men »principen» fordrade att den
privata äganderätten genomfördes likformigt pä alla områden, hur
olikartade förhållandena än gestaltade sig.
Jordreformrörelsen riktar sig mot den falska utveckling af
äganderätten till jorden, som sålunda försiggått under det nittonde
århundradet, hufvudsakligen under inflytande af ett ensidigt
nationalekonomiskt system. Det är dä naturligt att vi söka anknyta till
den föregående historiska utvecklingen och särskildt till våra gamla
nationellt svenska förhållanden. Icke så som skulle vi vilja
återställa allt till det gamla. Utan så att vi vilja se till, om man icke
med utgångspunkt från den äldre äganderätten skulle kunna
småningom utbilda en äganderätt, som passade det moderna samhället.
Den väsentliga ombildning af alla produktionsförhållanden,
som ägt nun under det nittonde århundradet, kräfver en
ombildning af hela vår rättsordning. Detta gäller icke minst
äganderätten till jorden. De ledande synpunkterna måste därvid vara:
i första rununet att befordra närintjslifret, skapa förutsättningame
för den största möjliga produktion. Däraf följer exempelvis att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
