Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afdelningen för jordreform skall redigeras af undertecknad
Palmstiema.
Förr var jordfrågan det centrala spörsmålet i svensk inre
politik. Den måste bli det ftfven nu och mycket talar om att så
skall ske. Vi hoppas att tidskriften må genom denna nya afdelning
medverka härtill.
G. H. con Koch. E. Palmstiema.
Många människor föreställa sig att jordreform är liktydigt
med ett fullständigt brytande med den privata äganderätten till
jorden. Detta är ett stort misstag. Jordreformen är tvärtom en
sträfvan att utbilda äganderätten, ge den det innehåll och den
begränsning, som med hänsyn till moderna produktionsförhållanden
kan anses lämpligt.
Vissa modema världsförbättrare tro sig i »jordens socialisering»
ha funnit nyckeln till alla nutidens sociala frågor. Dessa
samhällsreformatorer gjorde emellertid väl i att erinra sig att frågan
om den lämpligaste, för samhället fördelaktigaste formen för den
odlade jordens besittning icke är en alldeles ny fråga. De
vester-ländska folken ha sysselsatt sig med den några tusen år. Vi ha
alltså en viss erfarenhet i denna sak. Denna erfarenhet äro vi
skyldiga att ta vara på och lära af. Vi stå här på en fast historisk
grund, äro här mindre än på något annat område hänvisade till
spekulativa frihandskonstruktioner.
Utbildningen af en privat äganderätt till den odlade jorden
har under tidernas lopp skilt de germanska folken från de slaviska
och gifvit de förra det ofantliga försteg de nu ha. Hela vår
vesterländska kultur hänger innerligt ihop med denna
utvecklingslinje. Ännu så sent som i början af nittonde århundradet fjättrades
jordbruket af rester af den gamla samäganderätten. Men äfven
dessa rester afskaffades, jordbrukaren lick full frihet att sköte sin
jord efter bästa förmåga. Denna sista fullkomning af den privata
äganderätten öppnade vägen för den revolution af det vesterländska
jordbruket, som varit ett af det nittonde århundradets mera
betydelsefulla ehuru mindre uppmärksammade framsteg.
Denna tusenåriga utvecklingshistoria, som utmynnar i en privat
äganderätt till den odlade jorden, är kanske ett af världshistoriens
viktigaste kapitel. Det går icke an att utan vidare stryka ett
streck öfver hela detta kapitel och låtsas som om den nuvarande
generationen vore den första som ställts inför jordbesittningens
sociala problem. Lika litet går det an att påstå att hela den
föregående utvecklingen lupit på sned och att det nu skulle vara
Jordreform och äganderätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
