Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER.
Sverige:
Jordreformföreningen i Stockholm har utgifvit en ny broschyr, (n:r 4)
• Om stadgad Åborätt» af jur. kand. N. Söderqvist, styrelsemedlem i
föreningen. Den kommer säkert att bli lifligt uppmärksammad af de
socialpolitiskt intresserade i landet, särskildt jorareformrörelsens anhängare.
Förf:s anmärkning i slutet af skriften om huru benägna vi äro att söka
reformidealen utomlands, är träffande sann. Vi äro ej tillräckligt vakna
öfver vårt eget folklifs säregna förutsättningar och de erfarenheter, som
en gången tids ekonomiska historia skänkt vårt land. Bristen på
litteratur i ämnet har säkerligen medverkat härtill. Därför är man förf.
tacksam att han velat lämna oss en så samvetsgrannt utförd och förträfflig
redogörelse för ett af de märkligaste instituten i vår jord lagstiftning, som
under den ekonomiska liberalismen hunnit sjunka i glömska. Kand.
Söderqvist behandlar sitt ämne med ett ovanligt klart och redigt språk och på
ett sätt, som låter den på detta område obevandrade med nöje följa hans
undervisning. Ingen bör försumma att tillägna sig den lilla skriften, hvars
pris blott är 30 öre.
Det är särskildt i frågan om jordbeskattningen, som nu är på
dagordningen, förf. lämnar några mycket värdefulla upplysningar, som vittna
om skarpsinnet hos stormaktstidens lagstiftare. Via bestämmande af åbons
afgift till kronan löste man problemet om efter hvilken norm räntan skulle
beräknas på ett klokt sätt. Man gick en medelväg mellan våra dagars
georgistiska uppfattning och den extrema socialismens. Så länge jorden
bibehölls i samma släkt inträdde ingen ränteförhöjning. Åbon och hans
närmaste fick på så sätt frukten af sitt arbete ograverad. Alla
förbättringar, som de frambringat, tillföllo dem. Men gled hemmanet ur
»åboernas och deras arfwingars händer» så ökades beloppet. Detta drag bör
ej förbigå vår uppmärksamhet.
Redan har lagstiftningen börjat sysselsätta sig med denna fråga.
I England, Tyskland och Amerika har den sedan flera år skjutits fram i
förgrunden. Hos oss togs initiativet därtill af småbrukskonferensen och
årets riksdag. Hvar och en, som inser, att vi här ha en af de närmast
liggande uppgifterna i jordpolitiken, bör främja spridningen af kand.
Söder-qvists broschyr. Den är ett godt verktyg i reformarbetets tjänst.
Stockholms stadsfullmäktige fattade vid sista senaste sammanträde
ett beslut af mycket stor principiell innebörd. Drätselnämnds och
beredningsutskotts förslag att sälja en del af stadens jord inom Enskedeområdet
afslogs nämligen med motivering att tomträttsupplåtelse i stället bör
användas. I Karlstad och Vänersborg lär man intaga samma ståndpunkt.
Västemorrlands Läns Lantarbetareförbund hade den 30 juni
årsmöte i Sollefteå.
Vid detta beslöts >att tillställa regeringen en af norrländska
bolags-arrendatorer undertecknad petition, som med framhållande af deras
berättigade kraf vore ägnad att understödja Lindhagens sträfvanden för
att bereda denna betydelsefulla arbetareklass bättre utkomst möjlighet er.t
En af förbundets lokalafdelningar hade med anledning af beslutet ifråga
den 7 juni anordnat ett af arrendatorer talrikt besökt möte, hvarvid
följande uttalande gjordes: »IAfstids och ärftlif/ arrenderätt, rått till
uppsägning efter viss tid och rätt att vid afflyttmng utfå fullgod ersättning för
å jorden utförda förbättringar måste tillerkännas våra bolagsarrendatorer,
såvida af dem brukad jord skall på nöjaktigt sätt kunna förbättras och
bereda åt brukaren nödig själfständighet.»
E. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
