Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyskland:
Räntegodsinstitutionen och industriarbetarnas bostadsfråga. Den
preussiska regeringen har i vår gifvit ett märkligt uppslag genom att
besluta utsträcka användandet af räntegodsinstitutionen, hvars
hufvudbety-delse som bekant hittills legat på den agrara kolonisationens område.
Äfven till industriarbetare. Man har tänkt sig saken sålunda:
Ett kommunalförband, en allmännyttig förening eller, om spekulativa
moment synes uteslutna, äfven en privatperson, i främsta rummet
arbets-gifvare, önskar befordra lösningen af aroetanias bostadsfråga genom att
upplåta jord, men vill eller kan ej sälja den — antingen beroende på att
han icke utan restriktioner vill släppa ut den i den fria
fastighetsmarknaden eller på att de eventuella köparna äro i saknad af kapital. Han
har då att vända sig till generalkommissionen, en offentlig myndighet,
som har till uppgift förmedlandet af räntegods, och anser denna att ett
verkligt behof är för handen, och att mot sökandens personliga förhållanden
icke några befogade invändningar kunna göras, äger den tillåta markens
uppdelande i byggnadsplatser med viss minimiareal, som få karaktär af
räntegods. Innehafvaren behöfver alltså icke betala en köpeskilling utan
belastas med en årlig ränta och räntegodsets utgifvare åtmuter den
fördelen, att kunna försäga denna ränta till en statlig räntebank mot räntans
kapitalvärde. Dock är han skyldig att under en viss längre tid låta en
ouppsägbar restränta eller hvpotek kvarstå å räntegodset, detta i afsikt,
att han icke skall förlora intresset för godsets vidare öden.
Räntegods-innehafvaren kan af räntebanken erhålla byggnadslån på förmånliga villkor,
men är å andra sidan af ingående bestämmelser bunden vid statens
samtycke såväl i fråga om räntegodsets delning, försäljning o. s. v., som vid
byggnadsplanens fastställande. Bryter han mot dessa bestämmelser, äger
räntegodsutgifvaren att använda en återköpsrätt, hvilken han äfven är
skyldig att när som hälst afträda till staten. Vid fastställandet af
åter–köpspriset fästes icke något afseende vid någon värdestegring, som kan
hafva inträdt efter godsets utgifvande, likaledes tages behörig hänsyn till
husets värdeminskning genom begagnandet; i intet fall får återköpspriset
öfverstiga 90 % k egendomens saluvärde. Om man härtill lägger, att
räntebankema äro instruerade att vid belåningen förfara med största
försiktighet och icke få taga någon hänsyn till tomtens eventuella
värdestegring. så måste man medge, att allt är gjort som göras kan för att
förebygga ett spekulativt utnyttjande af dessa statens uppoffringar.
Närmast påminner ju denna institution om aet ärftliga
byggnads-arrendet, men skiner sig från detta, dels därigenom att räntegodsutgifvaren,
om han så önskar, kan utfå räntans fulla kapitalvärde, hvarigenom
naturligtvis detta institut för privata har en mycket större användbarhet än
det ärftliga byggnadsarrenaet, vidare därigenom, att räntegodsinnehafvaren
har en mycket friare ställning än arrendatom: Hans ställning är
nämligen icke begränsad till tiden och hans Arliga afgift är aflösbar, d. v. s.
han kan genom amorteringar befria sig från densamma, hvarvid dock
naturligtvis de öfriga restriktioner med afseende på byggnader, försäljning
o. s. v. samt återköpsrätt, som ofvan omnämnts, kvarstå, sålunda
utgörande betydelsefulla inskränkningar i den fulla äganderätten. Ur
jord-reformistisk synpunkt kan denna plan. där statens intresse och den
enskildes fördelar väl afvägts mot hvarandra, endast hälsas med den största
tillfredsställelse.
Rättelse. I juninumret af denna tidskrift hade influtit ett beklagligt
lapsus calami. Lnder artikeln Vestemorrlands läns landtarbetareförbund
sid. ti rad 5 står »Sveriges framtid*. Skall vara ’Sveriges allmoge».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
