Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrländska arrendefrågan och
emigrationen.
Utvandringen till Amerika från Dorotea socken,
som under de senare åren varit mycket stor,
börjar äfven denna vår antaga stora dimensioner.
I många byar återstå nu, sedan den kraftigaste
befolkningen utvandrat, nästan endast barn och
åldringar.
Ur Sollefteå-Bladet den 11 maj 1907.
Hvarför emigrera dessa arbetskraftiga män och kvinnor? Från
hvilka hem komma dessa, som icke våga lifvets strider hemma i
det egna landet? Ja, så frågar man sig, då man gång efter annan
läser samma torra men därför icke mindre talande tidningsnotiser
eller vid järnvägsresor blir vittne till, huru den ena blomsterprydda
och förhoppningsfulla gruppen af emigranter efter den andra afreser —
alla med tanke på att Amerika skall skänka bättre
utkomstmöjligheter än vårt eget land. Ibland ser man i den afresande skaran
en burgen bondes son eller, ehuru mera sällan, hans dotter, men i
stort sett uppväxa och fostras dessa unga i arbetares och ofrie
jordbrukares liem, och så — just då de med sin arbetskraft skulle
kunna sätta fart och energi i nationens arbete — tillföra de ett
främmande land det kapital, som ligger i ett par friska, kraftiga
armar.
Enligt Norrlandskommitténs utlåtande disponerade bolagen år
1900 i de norrländska länens skogsbygd från 30 till nära 60 procent
af den i enskilda ägares liänder befintliga jorden. I denna
skogsbygd är också emigrationen jämförelsevis mest liflig, istället för
att dessa på odlingslägenheter rika trakter skulle vara föremål för
stark immigration i och för en omfattande uppodling af landet.
Nu säges det visserligen att jordbruket är af underordnad
betydelse i dessa trakter. Den praktiska erfarenheten talar dock ett
annat språk; den säger oss, att vi ej kunna undvara jordbruket,
för så vidt vi vilja lefva ett människovärdigt lif och icke blifva
en demoraliserad skogsarbetarekår, en fara för Norrlands framtid.
På den af sågverksbolagen förvärfvade och till före detta ägare
eller andra utarrenderade inegojorden drifves under rådande osäkra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
