Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
införande. Dessa reformer hvila på den väldiga jordreformrörelsen
i hvars spets framträda Winston Churchill och Trevelyan och hvars
idéer Englands städer till stor del biträdt.
Den Schweiziska organisationen »Frei Lands» inlaga 1891 om
förstatligande af vattenkraften i detta land sysselsatte den
offentliga lagberedningen till nov. 1906.
Jordreformrörelsen i vårt land bör uppfattas som en
målmedveten reaktion mot den ekonomiska politik som, blind för
jordfrågans centrala betydelse, från 1823 års beslut om kronoskogamas
föryttring ledt till 1904 års slappa egnahemslagstiftning. Dess syfte
är att skapa sådana former för besittningsrätt till nationens jord,
som möjliggör att det värde den får utan den enskildes arbete,
så långt ske kan tillfaller det allmänna.
En historiker skulle möjligen i jordreformrörelsen, liksom i så
många andra radikala ekonomiska reformsträfvanden, vilja se ett
uttryck för nationalitetsidéns makt öfver nutida samhällslif. Är
det nu den bestämda uppfattningen, att nationen bör som en
organisk enhet utnyttja sina resurser i täflan med andra folk, så
blir den politik, som åsyftar att i hela samhällets intresse öfvervaka
förvaltningen af dess naturtillgångar en praktisk konsekvens däraf.
Efter sin beskrifning af jordreformrörelsens orsak och
utbredning, slår förf. ned på uttrycket »samhällets öfveräganderätt», som
han tycks tro härleder sig från docenten Äström, men som i själfva
verket är en gammal vetenskaplig term, som länge hörts från
akademiska lärostolar.
Men det är hr Åströms ovanskliga förtjänst att ha frigjort sig
från traditionella uppfattningar och förutsättningslöst bedrifvit sin
juridiska samhällsforskning angående äganderätten. Man kan
lyckönska honom att han på sitt område kommit till resultat, som fullt
motsvara den moderna historiska nationalekonomiens.
Förfrs uttalanden kulminerar i orden: »Helt annorlunda ställer
sig saken med den enskilda äganderättens bevarande, äfven om
statsmaktens kontrollerande verksamhet tillväxer. I detta fall står
man på gällande lags fasta mark.»
»Gällande lags fasta mark.» Där kommer samma uppfattning
igen, som så ofta dyker fram i kretsar, som ej känna ekonomisk
historia. Aganderättslagstiftningen anses som något orubbligt, som
tros besitta en viss fetischartad karaktär. Man vet inte att
äganderätten har en historia. Den är liksom allt mänskligt
underkastad förvandlingens universella lag, Äganderätten är ett
samhällsorgan, liksom många andra, hvilket till såväl form som
innehåll bör öfverenstämma med samhällsutvecklingens fordringar. Vi
tro ej i sådan mening och i sådant sammanhang på frasen om
»lagens fasta mark.» Hvad är det för mark? Tror man att någon
annan grund för lagstiftningen finnes än ett rättsmedvetande, som
motsvarar folklifvets kulturella och ekonomiska behof? Men de
förändras genom tiderna, undan för undan omvandlande
ågande-rättslagstiftni ngen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
