Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fort nog kunna åsikterna vexla.
1823 böljar kronoskogen afyttras och 1874 försäljas
kronoarren-den. Men några år därefter böljar skogen återköpas för de medel,
som influtit genom arrendeförsäljningen. 1823 gäller den meningen
att staten ej kan eller bör förvalta landets skogskapital och nu
uttalar senaste skogskommitté alldeles motsatt mening. Från 1884
till 1902 är ingen lång tid. Men under den har åsikten om
in-mutningsrätt alldeles förändrats. Stockholms Dagblad borde inte
heller glömma att Stockholms stadsfullmäktige uttalat sig i princip
för ett så vidtgående ingrepp i gammal äganderätt som
värdesteg-ringsskatten och tomträtten innebära. 1810 uttryckligen förbjöds
återköpsrätten och nu vill man införa den en bakväg i
förköps-rättens mer blygsamma gestalt.
Så fast är »marken.»
Docenten Aström har i Dagens Nyheter på ett förträffligt sätt
utredt begreppet »öfveräganderätt». I något bearbetad form ha
hans artiklar i dagarna spridts genom jordreformföreningens förlag.
Det vore önskligt att den lilla skriften med sitt gedigna innehåll
blefve spridd i vida kretsar.
Andra artikeln slutar med en appell till alla, som inse
närings-lifvets kraf, att samla sig till värn mot oss. Sådana uttryck kunna
passa i partipolitiska valfejder, men ej uti en artikel, där man
bedömer en folkrörelse med nationalekonomiskt syfte. Det är ju
gif-vet att äfven vi, som hvarje förnuftigt tänkande person, vilja främja
näringslifvet, som alla bero af. Men sättet härför ha vi mycket
olika meningar om, och vi för vår del kunna ej identifiera
närings-lifvets intressen med en viss samhällsklass, företagarnas.
Egentligen var det ej vår afsikt att ingå i polemik med St.
Dgbl., men när tidningen tydligen satt till sin uppgift att i tid
och otid hugga efter jordreformrörelsen, ha vi velat säga ifrån att
den innan det nästa gång blåses till anfall mot oss bör skaffa sig
något mer insiktsfulla vapendragare.
I sista artikeln anfalles d:r Eländers uppsats i föregående
häfte. Angreppet hade så många brister att ett svar för den
angripne säkerligen måste förefalla frestande. Vi vilja endast påpeka
ett af dessa med utropstecken apostroferade misstag. Förf. tror
att hr Eländer förblandat jordvärdeskatt och värdestegringsskatt,
men snubblar själf hufvudstupa i den grop han sökt gräfva åt
andra. Orsaken är, att han inte tillräckligt studerat frågan.
Vi kunde rekommendera årets riksdagsprotokoll.
Värdestegrings-skatten beräknas efter den från viss tid inträffande ytterligare
stegringen af markvärdet. Jordvärdeskatten är däremot en ny form för
grundskatt, utgående efter viss beräkning af jords saluvärde.
Värde-stegringsskatten kan uttas på två sätt. Antingen som
omsättningsskatt (Vennerstens, Lindhagens motioner) eller som årlig skatt å
värdestegringen (Lindhagens motion). Båda finnas och ha länge
praktiserats utomlands. Förf. känner bara första metoden,
omsättningsskatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
