Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tivt, hvarefter arbetsgifvaren och hvarje särskild arbetare ägde göra skriftligt
aftal angående tjänstetid m. m. Détta senare aftal måste för flertalet af
arbetsstyrkan gälla för ett år, utan uppsägning.
Slitningar kunna ju uppstå, men om dessa ej kunde i godo biläggas
eller öfverenskommelse om häfvandet af aftalet träffas, kunde ju skiljedom
anlitas.
Att arbetsgifvarne hvad beträffar det individuella aftalets form h&lla
på legostadgan är ju naturligt, så länge ingen annan lagstiftning i ämnet
finnes. ’
Ginge de härvid lagstiftningen i förväg, blefve lätt följden, att en
högst nödvändig reform af lagen aldrig komme till stånd.
Sådan är Kristianstads Läns Jordbrukareförenings ställning och
svårligen skall kunna förnekas, att den är »vidsynt» nog.
Ännu ett ord: Råbelöfskonflikten gäller icke föreningsrätten.
Underhandlingar ha ju ägt rum mellan Skånska Landtarbetsgifvareföreningen
och Landtarbetareförbundet om konfliktens afveckling och detta visar ju
att föreningsrätten erkännes.
Jag har trott, att dessa upplysningar och påpekningar skulle ha
intresse för tidskriftens läsare och anser det riktigt, att socialt intresserade
få en allsidig uppfattning af äfven landtarbetsgifvames synpunkter.
Vi hänvisa till godsägaren, grefve Mömers utredande uppsats på
Augusti har från gammalt varit tiden för nya arbetsaftal för
jordbrukets arbetare och tjänare. Det är därför naturligt, att
landtarbetarerörel-sen denna månad inriktats hufvuds&kligen på den brännande frågan om
arten af de nya aftalen. Fullt principen ligt hafva en hel del fackföreningar
förbjudit sina medlemmar att taga städja samt förelagt arbetsgifvarne
förslag till kollektivaftal. I de mellersta landskapen, där verkligen många
framsynta och modernt bildade arbetsgifvare finnas, ha dessa sträfvanden
icke varit utan framgång. I Skåne åter regeras den stora massan
arbets-gifvare alltjämt af den namnkunniga stockreaktionära Skånska
Lantmännens Arbetsgifvareförening. Denna förbjuder sina medlemmar att ingå
kollektivaftal och fastställer så höga böter på »brott» häremot, att äfven
de föreningsmedlemmar, som numera börja" vakna upp öfver tidens kraf,
hellre utsätta sig för den förlust, en lång och förödande konflikt innebär,
än de betala böterna. En hotande arbetskonflikt vid ett stort flertal
gårdar (Spannarp, Heminge, Karindahl, Kjellefält, m. fl.) synes alltså stå för
dörren. En vacker särställning intager den äfven från gammalt som en
ovanligt trod arbe > gifvare berömde hr B. Seidelin å Källesjö (namnet
förtjänar minnas). Han har nu upprättat kollektivaftal för tiden Vn 1907 —
»/io 1908 med 3 månaders uppsägning, hvarvid han förbinder sig att på
egen bekostnad olycksfaUsförsäkra sina arbetare samt erkänner deras fria
föreningsrätt. I detta sammanhang förtjänar nämna«, att redan för 3 år
sedan, då medel talslönen där i trakten var 520,34, taif hr S. sina statkarlar
en lön af 566,04 kr. — På Råbelöf är allt sig likt. Ett medlingsförsök
gjordes af tidningen »Arbetet» genom ett den 28 juni till hr Kennedy in-
Kristianstad d. ^/g 1907.
O. Sandqvist,
Sekreterare i Kristianstads Läns Jordbrukareförening.
annat ställe i tidskriften.
Bed.
Landtarbetarerörelsen.
Månadsrevy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
