Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landtarbetarerörelsen och
jord-brukareföreningarne.
Redaktionen af Social Tidskrift !
I anledning af månadsrevven i augustinumret anhåller undertecknad
att få göra följande erinringar:’
I böljan af månadsrevyen läses: »Det Är att hoppas, att denna
riksorganisation (jordbrukareföreningames riksförbund) må fatta sin uppgift
på ett mera vidsynt sätt än med dess smärre föregångare, exempelvis i
Skåne hittills vant fallet. Man får väl åtminstone taga för gifvet, att
föreningsrättens och kollektivaftalet« begrepp à priori skola för framtiden
vara axiom för organisationen.»
I Skåne finnas två jordbrukareorganisationer: »Skånska
Landtarbets-gifvareföreninjjen» och »Kristianstads Läns jordbrukareförening». För den
förra har jag ingen rätt att föra talan, men i rättvisans namn må erinras,
att den icke förverkat arbetames föreningsrätt.
Hvad Kristianstads Läns Jordbrukareförening beträffar, så erkänner
den uttryckligen i sina stadgar föreningsrättens axiom. Ty föreningsrätten
är axiomatisk för hvarje fördomsfritt tänkande människa.
Men hur pastor Spak kan bland axiomen räkna kollektivaftalet är
obegripligt. Kollektivaftalet är i sin egentliga betydelse lika omöjligt inom
landtbruket som — cirkelns kvadratur inom matematiken.
En industriidkare kan göra upp ett kollektivt aftal med arbetames
organisationer, ty om arbetame gå efter några dagars uppsägning, ja, så
kan det visserligen vara obehagligt och medföra förluster, men hans ruin
behöfver det icke betyda. Han kan ena dagen arbeta med 100 man och
andra dagen med 500. Och nytt folk kan han få hvilken dag som helst,
om han betalar efter fackföreningames tariffer. Annorlunda är det inom
jordbruket. Landtmannen behöfver så och så m&nga man, hvarken flera
eller färre, han kan icke den ena veckan taga igen, hvad som försummats
den föregående, han måste vara säker om sitt folk hela året.
En landtman har gjort upp kollektivt aftal med en fackförening;
aftalet är kollektivt bindande exempelvis för ett år: men de enskilde kunna
gå efter en half eller en hel månads uppsägning. Nåväl, arbetsgifvaren
nödgas tillrättavisa en onykter eller försumlig arbetare — sådana finnas,
det måste väl. med all aktning för arbetame som kår, medgifvas, —
slitningar uppstå och hela arbetsstyrkan säger upp sig i juli och går i
augusti.
Detta blir, utom att aftalsbrott föreligger, precis detsamma som
skörde-strejk. Ty hur skulle arbetsgifvaren få nytt folk under sommaren, då alla
äro upptagna? Hvarken mer eller mindre än arbetsgifvarens ruin blefve
följden, ty en förstörd gröda är en förlust, som ytterst få landtmän
kunna bära.
Sanningen af det ofvan sagda kan omöjligen resonneras bort — af
den som det minsta förstår landtbruk.
Därför är det ett axiom, att egentligt, kollektivt aftal inom jordbruket
är omöjligt.
Hvad vilja arbetame vinna genom kollektivt aftal? Svårt är att se,
hvad de skulle kunna vinna genom denna aftalsform ntöfver följande
fördelar: De skulle uppnå större likformighet i löne- och arbetsförhållanden,
emedan de arbetsgifvare, hos hvilka villkoren äro sämst, skulle tvingas
att följa den allmänna nivån och arbetame skulle vid aftals uppgörande
kunna draga nytta af sina förtroendemäns bistånd.
Medgifvas måste iu, att dessa fördelar äro betydande, men de kunna
uppnås utom det kollektiva aftalet, eller rättare sagdt genom en för båda
parterna betrvggande kombination af kollektivt och individuellt aftal.
När-mare bestämat skulle underhandlingen och preliminärt aftal göras kollek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
