Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våldsamt eller partiellt och hofsaint. Genljudet af de många olika
rösterna: norrlandskommitténs. Lindhageas, den Lindmanska
rege-geringens m. fl. har från riksdagen trängt ut i bygderna. Enskilda
talare och skriftställare ha bjudit mer eller mindre radikala förslag
och tidningspressen har börjat intressera sig för frågan. Då ha
äfven bönderna börjat vakna. Jordvärdeskatt har varit ett
skrämmande ord, »jordsocialism» ännu mer, och de besutna och förmögna
ha vädrat faror och försåt äfven i rätt oskyldiga förslag. Ute i
Norrlands skogsbygder, där bolagsväldet har nått sin största
utsträckning och visat sina sämsta sidor, har man dock redan frän
början haft en riktigare uppfattning af och en klarare syn på
frågan. Landtarbetareorganisationerna i Jämtland, som till stor del
bestå af bönder och bolagsarrendatorer ha börjat att allvarligt
diskutera frågan, och torde den snart komma upp på deras program.
Det är på tiden att äfven öfriga bönder göra klart för sig hvad
saken gäller, och icke stå skräckslagna som inför ett spöke. En
orädd undersökning brukar vanligen lugna en uppjagad fantasi och
förvandla spöken till naturliga och ofarliga företeelser.
Alla jordreformvänner syfta mot den enskilda jordäganderättens
upphäfvande eller inskränkning. Det låter inte bra i den nuvarande
bondegenerationens öron. Den har fostrats i den tron, att
äganderätten inte får kränkas, och den känner ej någon skillnad på den
ena eller andra sortens äganderätt. Men frågan tränger sig
oemotståndligt fram, och invanda föreställningar fa nog ge efter, om de
visa sig felaktiga och ohållbara.
Egnahemsfrågan intresserar alla. Till och med de mest
konservativa utala sig med sympati för denna idés främjande. Då
arbe-tame lämna landsbygden för att söka sin utkomst i städerna och
industrien, får bonden svårt att reda sig. Jag log invärtes, då jag
nyligen hörde en konservativ bonde tala sig riktigt varm för
arbe-tarnes »egna hem». — Det blir snart omöjligt att få arbetsfolk
här ute på bondlandet», sade han. Det var hans enda synpunkt.
Och från den synpunkten vill man inte frigöra jorden. Högt pris
på en liten backe att sätta en stuga på, och statslån åt
köparenarbetaren, det är ju en utmärkt affär och ett ljust framtidsperspektiv
för säljaren-arbetsgifvaren. Men vill man förbättra samhället, da
får inte tanken snurra i så små cirklar.
Det finnes emellertid också allvarligt sökande andar bland
bönderna, som inte vaga tänka stort längre. Blir det tal om »stadgad
aborätt», sä skaka de tviflande pä hufvudena. Endast absolut
äganderätt kan skänka den rätta hemkänslan, mena de. Det beror
pa uppfostran och förhållandena i deras hembygd. Ocli det kan ej
nekas, att samma uppfattning råder hos en stor del af de hemlösa,
som längta efter ett hem. Men detta hindrar icke att staten äfven
liorde tillhandahålla jord med stadgad äborätt at dem, som
föredraga detta. Da skulle det snart visa sig hvilket system som vore
att föredraga. Och att enstaka bönder därigenom ginge miste om
den hägrande affärsvinsten och den ekonomiska makten öfver några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
