Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skuldtyngda stugusittare, som inte kunde föda sig på »sin» lilla
jordlapp, det vore både billigt och rätt.
Värdestegringsskatt later inte heller bra i en stor del bönders
öron, hvilkas gårdar genom kpnjunkturförändringame under de senaste
årtiondena stigit till det mångdubbla värdet, utan att ägarnes
ekonomiska ställning därför förbättrats. Men blott den verkliga
innebörden af detta kraf blir klart uppfattad, torde nog motståndet
till stor del upphöra. Ty »värdestegringsskatt» i ofvan antydda
bemärkelse tillämpas ju redan, och det, som jordreformvännerna
fordra, är något helt annat.
Men hvarför inte lika gärna en allmän jordvärdesskatt ? Jag
kan inte förstå, att den skulle tynga de verkliga bönderna. Men
den skulle skipa rättvisa åt alla håll och hämma jobberi och
utsugning. Det synes mig som skattens öfverflyttande från jordbruket
till själfva jorden skulle främja det intensiva bruket, som allt mer
visar sig bli det enda lönande — äfven i Norrland. Och det skulle
frigöra jorden från det förlamande kapitalist- och jobbare väldet.
Lagstiftning mot bolagen hjälper hvad den kan, men den når ej
enskilda jobbare. I Jämtland iinnes en s. k. »patron», som i
skogsbygderna slagit under sig hela byar på somliga ställen, hvilka han
behandlar sämre än något bolag gjort. Husen få förfalla och
akrarne bli vildmark. Det är konjunkturstegringarne och
skogs-vinsterna som gjort det möjligt att sköta gårdarae så och ändå
skörda vinst. Det invändes, att den svenska jordbniksjorden inte
har något naturligt värde, eller att detta i alla händelser är så svårt
att skilja från värdet af därå nedlagdt arbete, att man hälst måste
afstå från denna beskattningsfonn. Jag skall be att i en senare
artikel få återkomma till denna punkt och söka belysa den från
norrländsk synpunkt.
Jordreform frågan må för öfrigt betraktas från hvilka synpunkter
som hälst. Den kan i alla händelser icke lösas utan bistånd af
Sveriges bönder. Men först fordras ett intensivt socialt
upplysningsarbete just bland dem. De måste läras att vidga sin synkrets ett
stycke utöfver den egna gårdens råmärken. Tiden fordrar det.
Kilian.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
