Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de sidor af problemet, som jordreformföreningens broschyrer mera
i förbigående berört. Han dröjer i synnerhet med omsorg vid
framställningen om jordvärdets natur och dess verkningar och betonar
med väl valda exempel den nationalekonomiska förlust, som uppstår
däraf att de ärliga värdestegringarna konsumeras utan att
motsvarande arbete presteras. »Utan att själf arbeta lefver jordägaren
af andras arbete och ju mer de andra arbeta, desto mer måste de
afgifva till honom. I)et är då ej underligt att vi blott göra ytterst
sma framsteg i våra försök att bereda välstånd åt alla.» I sin
egenskap af fastighetsägare allena lefver denne som en »parasit <•
på samhället. »Väldiga summor bortgifvas till underhåll åt ur
samhällets synpunkt onyttiga personer» – jordägarnes klass.
Tydligen har förf. genom denna framställning velat finna ett från
nationalekonomisk och ej blott rättvis eller social synpunkt tillräckligt
starkt vägande skäl för beskattning af all oförtjänt
jordvärdestegring.
Angående landtbruksjorden framhåller d:r Brisman att
jordvärdestegring kan uppstå utan prisförhöjning å säd endast genom
ökning af produktiviteten. Liksom jordreformrörelsen i öfrigt anser
han den viktigaste uppgiften vara att åstadkomma sådan
besittnings-form, hvarigenom »jordens ändamålsenligaste sociala fördelning»
tryggas.
I den kortfattade historiska redogörelsen afvisar d:r Brisman
georgisniens kraf på indragning af det nakna jordvärdet genom
beskattning och ställer sig på den moderna jordrefonnrörelsens
grundval, han skrifver: »det vore stridande mot moderna rättsprinciper
att utan ersättning beröfva jordägame en betydlig del af deras
egendom. < ¿eorgismen motiverar detta kraf med att det blott är det
oförtjänta, af samhället själft frambrakta jordvärdet man vill
konfiskera. Men detta resonement är iilldeles oriktigt. Man kan
nämligen ej säga att det jordvärde, som nu förefinnes på en
jordegendom. verkligen är oförtjänt. Sanningen är att det en gång varit
oförtjänt, men i regel ej är så.» »Den sista ägaren, som köpt
egendomen för sina genom eget arbete förvärfvade pengar, har ej fått
något däraf. Skulle man då låta honom försona hvad samhället i
föregående tider förbrutit’.’’
Under rubriken »Hvad bör göras i Sverige» sammanfattar han
sina tankar i ämnet. Särskildt dröjer han vid sättet för
värde-stegringsskattens uttagande, häfdande nödvändigheten af en årlig
skatt. Önskligt hade varit om utrymmet beredt tillfälle för en mer
ingående behandling af våra speciella svenska förhållanden.
Förf. grunduppfattning är att naturtillgångarna böra vara
samhällets egendom och uteslutande förvaltas i dess intresse. Ämnet
behandlas med säker logik och ovanlig tankeskärpa. De politiskt
tänkande i vårt land måste skaffa sig bildning i jordfrågan. Det
får ej längre vara sa, att bristande insikt bland dem, som stå i
reformarbetets led, förlamar dess framgång. D:r Brismans broschyr
bör läsas af livarje politiskt vaken medborgare. K. l\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
