Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Jordreformen af Sven Brisman, Verdandi n:o 150, pris 25 öre.
Om uti något land jordpolitiken måste vara ryggraden i dess
ekonomi, är det vårt. Det visar redan den stora mångfald
naturtillgångar vi äga. Mer än halfva landets yta täckes af skog, som
lämnar Europas näst största trävaruexport. I malmtillgångar ha vi
kanske mer än tusen millioner ton; halfva befolkningen när sig af
den produktiva jorden och mellan tvä till fyra millioner hästkrafter
kunna tillgodogöras i våra strömmar.
Härtill komma de uppgifter för jordpolitiken, som pågående
stadsbildning innebär. En hastig agglomeration af befolkningen
kring många små och några större samhällen äger rum för att möta
industrialismens behof af koncentrerad arbetstillgång. Med denna
folkrörelse följer som alltid en vidtgående förändring i jordvärdet.
Där människoströmmen samlas, hopas enorma värdestegringar på kort
tid och utöfva verkningar på folklifvet, som nödvändiggöra
jordreformer.
Vi Hro uteslutande hänvisade till värt eget lands förråd att lefva
af. Såsom stormakterna kunna vi ej hämta råvaran från tillhöriga
kolonialländer utan måste hushålla med den landet erbjuder. Vårt
geografiska läge lämnar ej heller tillfällen att förtjäna af utbytet
mellan andra folk. På vår egen kraft och de naturtillgångar vi
ilga måste vi lita.
Ännu har detta faktum ej tillräckligt genomträngt det
allmänna medvetandet. Ej ens vära politiska partier ha till fullo insett
att den viktigaste uppgiften, som nu föreligger oss efter den långa
försummelsens tid, är utstakandet af riktlinjerna för jordpolitiken,
skapandet af sådana former för besittningsrätt, som pä samma gång
förmå tillfredsställa produktionens kraf och uppfattningen om
naturtillgångarna som nationens gemensamma tillhörighet.
Här behöfs ett långvarigt och omsorgsfullt upplysningsarbete.
Det är därför naturligt att en organiserad rörelse uppstår, som tar
det till sin enda uppgift, att bilda reaktion mot förslappningen i
jordpolitiken. Redan kan man finna spär af dess verksamhet i
lagstiftningsarbetet och det omslag i tänkesätt, som börjar bli alltmer
märkbart. De frisinnade göra delvis till sina slutorden i en af
rörelsens broschyrer, nya män taga upp arbetet och plöja djupare
där andra gått förut, föreningar bildas på skilda orter och en litteratur
i ämnet samlas så småningom.
Till en början har den prägeln af pågående väckelsearbete.
Frågan behandlas i sin allmänhet och med syfte att ingjuta i det
offentliga medvetandet jordreformrörelsens allmänna tankegång, men
sh småningom behöfver den upptaga specialfrågor till behandling.
Strax före sitt jubileum utskickade Verdandi en skrift af förra
slaget till sin läsekrets. Hr Brisman har tydligen sökt med sitt
arbete komplettera föregående och behandlar därför särskildt ingående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
