Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
kunde naturligtvis avslutas endast under förbehåll av samtycke frän
ländernas representationer.
Av den svenska regeringen överlämnades arbetet på den nya
lagens avfattning åt den s. k. yrkesfarekommittén, vilken sedan
några ar är sysselsatt med en blott allt för välbehövlig revision av
hela vår arbetarskyddslagstiftning. Kommittén har låtit .sig
angeläget vara att bereda möjlighet redan för 1908 års riksdag att
behandla lagen och avgav sålunda sitt betänkande med förslag i
ämnet i början av november 1907.1
Emellertid har diskussionen av denna fråga ingalunda varit
begränsad till yrkesfarekommitténs sammanträden. Det vill synas,
som hade man här stött på ett område av den sociala
lagstiftningen, där den av det ifrågasatta skyddet berörda delen av
arbetarvärlden ganska kraftigt reagerat mot dess införande. Kvinnorna
själva förklara nämligen, att de alls ej längta efter detta förbud
mot nattarbete och att de med ovilja och fruktan skulle hälsa dess
införande. Ovilja därför att en dylik lag skulle strida mot kravet
på likställighet mellan man och kvinna, ocli frukTan därför att den
skulle beröva många arbeterskor en god plats och för andra
försvära möjligheten att få en ny.
Dessa båda synpunkter kommo klart fram, då frågan
diskuterades på den första svenska socialdemokratiska kvinnokonferensen
i Stockholm i början av 1907.8 Och de ha sedan fått var sin
representant i de inlagor till kommittén, som gjorts av
Fredrika-Bremer-Förbundet samt av Typografiska Kvinnoklubben, vilka bäda
inlagor medfölja kommittébetänkandet.
Ehuru dessa skrivelser icke synas ha varit utan inflytande pä
kommitténs uppfattning av frågan,3 så kan «Jet likväl ej om någon av
dem sägas att de varit övertygande. I stället har man nog ganska goda
skäl att både bemöta hela denna kvinnoopposition och beklaga att den.
vänt sig mot en åtgärd, som egentligen är ett mycket -blygsamt led
i det tunga arbetet på en förbättrad arbetarskyddslagstiftning.
Vad först likställighetskravet beträffar, så visar en något djupare
insikt i den här föreliggande frågan, att det snarare låter sig stöda
av vissa teoretiska än av reella hänsyn. Även kvinnosaksvännerna
måste väl tillsvidare medge, att vi fortfarande och troligen under
en icke alltför kortvarig tid framåt måste räkna med kvinnan såsom
en i allmänhet fysiskt mindre motståndskraftig individ ocli i henne
se hemmets sammanhållande kraft samt det nya släktets bärarinna
och fostrarinna. En lagstiftning av här föreliggande art fullföljer
sålunda djupast icke något syfte, som skulle vara riktat mot en
viss arbetargrupp, utan den står liksom välje art av den sociala
lagstiftningen i det allmännas tjänst, den bäres främst av ett helt
folks behov av att för sitt fortbestånd äga friska kvinnor, hustrur
1 Förslag till lag angående förhud mot kvinnors användande till arbete
nattetid i vissa industriella företag, Stockholm 1907, 51 s.
2 Se protokoll över denna konferens. Stockholm 1907, ss 43—18. 57.
3 Se ingressen, s. 3, mot vilken hr Pihlgren reserverat sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
