Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
och mödrar. Det är bevisat, ehuru motsatsen hävdas av
författarinnan till Fredrika-Bremer-Förbundets ovan åberopade skrivelse, att
ett förbud mot kvinnligt nattarbete inom industrien för"såväl kvinnor
som barn medfört sänkt dödlighet (tysk ocli engelsk statistik).
Den ringaste eftertanke bör sedan kunna bevisa, vilken betydelse
en genom förbud mot nattarbete minskad arbetsbörda måste ha för
den gifta fabriksarbeterskan. Vi leva tillsvidare i ett samhälle, som
är uppbyggt på familjen såsom understa grundval, där kvinnan
fortfarande är fullkomligt oumbärlig för att ha hand om hem och
bam. Kapitalismen har visserligen med sitt för varje dag ökade
kvinnoarbete i fabriker, försäljningslokaler, affärskontor, statstjänst,
gjort synen här och var något försvagad för betydelsen av kvinnans
ursprungliga och, trots allt, väsentligaste uppgift. Kapitalismen
har till och med så grundligt inkrånglat hela kvinnoarbetets
problem, att det understundom kan se ut som vore en utväg ut ur
labyrinten omöjlig att finna. Men vad som aldrig får förgätas är,
att när kvinnan gick ut ur en äldre ekonomisk tidsålders arbete
inom familjehushållets väggar för att gripa sig an med ett yrke,
som skulle ställa henne på egna fötter som självförsörjande
medmänniska i bredd med mannen, så förlorade hon icke därigenom
helt och hållet sin tidigare mission. Hon fick en ny uppgift att
fylla — en uppgift för vilken hon numera är nödvändig och som
måhända är nödvändig även för henne — men lion behöll det
gamla värvet också. Och när dessa båda kall, yrkets och moderns,
kommit i konflikt med varandra, en konflikt, som är hela denna
frågas kärna, så är det icke endast kvinnan som äger rätt att
besluta om dess lösning efter mer eller mindre tillfälliga etiska
eller ekonomiska ideal, utan då blir det samhällets rätt att vaka
och fråga, om lösningen också sker i den riktning, som för dess
bestånd ocli utveckling framstår som deri enda rätta. Då
samhället nu finner, att den i detta fall mest hotade kvinnogruppen
icke lyckats och knappast synes ha viljan att själv trygga sin
ställning i enlighet med de viktigaste allmänna krav, så blir
det statens oavvisliga plikt att gripa in på lagstiftningens väg.
Staten och dess lagstiftande myndighet bör förstå vad kvinnorna
icke själva helt fattat: att allt tal om likställighet mellan man och
kvinna är ett klent argument, när det gäller områden, där kvinnan
tvingas utföra ett pius till det med mannens jämnställda arbetet.
Det är tack vare detta pius hon behöver ett särskilt skydd, ocli
det är blott ett litet led i beredandet härav, som det föreslagna
nattarbetsförbudet avser att vara.
Nu vill det synas som skulle Fredrika-Bremer-Förbundet i sin
här åberopade inlaga icke vara alldeles obenäget att medge en
lagstiftning i berörda syfte, såvida den endast avsåge gifta samt
omyndiga kvinnor. Det skall utan vidare erkännas, att därmed vore
åtminstone en sida av frågan löst, ehuru en reservation måste göras
mot den motivering — »för dessa (de omyndiga) kan samhället
måhända anses lia rätt att reglerande ingripa: hustrun är ju enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
