Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
museernas betydelse såsom bevarare av föremål till efterkommande
eller såsom institutioner, som tillhandahålla forskarne material,
härigenom minskas. Säkert tvärtom, ty ett ökat intresse bland
allmänheten för våra museer skulle säkert ha till följd att denna
skulle mer understödja museerna ocli utan allmänhetens välvilja
kunna dessa ej utvecklas. För museerna vore det säkert även
nyttigt om de samarbetade mera sinsemellan fin vad de nu göra.
Detta skulle väl bäst kunna ske om alla våra statsmuseer stode
under en gemensam styrelse, som vore medveten om att
utställningen i museisalarne är i första rummet att tjäna folkbildningen
och i andra vetenskapen, ty för den vetenskapliga bearbetningen
av museernas material behövs ej annat än att det förvaras i
praktiska magasin. I dessa magasin bevaras föremålen säkert även
bättre än i museirummen, då de ej behöva utsättas för mycket
dagsljus, som alltid skadar en del saker.
Våra museer göra för närvarande en stor insats i
folkbildningsarbetet, det vill jag visst inte bestrida, men jag är övertygad om,
att denna skulle ökas betydligt om alla museimännen fattade sin
uppgift på så sätt, att de även voro lärare och förvandlade museernas
utställningssalar fullständigt från skattkammare till skolor. Detta
naturligtvis alltid under den förutsättning att bakom skolan i
ma-gasinerna museernas stora uppgift att bevara material för
forskningen och eftervärlden skulle förstås och varmt omhuldas.
Erland Nordenskiöld.
Den industriella fredsidéns
framsteg.
Skiljedofflstvång i engelska järnvägstjänsten.
De engelska järnvägarna, vilka alla ägas av enskilda bolag,
ha ända till nu kunnat ledas efter samma patriarkaliska
grundsatser som i deras begynnelse. Många sammanstötande orsaker
hava bidragit härtill. Det engelska järnvägsnätet har befunnit sig
i ständig, stark utveckling, varigenom arbetstillgång och
befor-dringsutsikter varit goda; järnvägstjänsten har varit ett om också
ibland magert dock ganska säkert levebröd, som i ett sådant
livskampland som England ingen utan tvingande skäl velat äventyra,
varför järnvägsdirektörerna såsom i verkligheten enarådande ombud
för opersonliga bolag varit i stånd att direkt eller indirekt hämma
och ofta häjda personalens fackorganisation; samtidigt ha
direktörerna med engelsmännens vanliga sunda förstånd länge tämligen
följt med såväl löneförskjutningar i allmänhet som andra rörelser
till förbättring av arbetarnes vilkor och därigenom gång efter annan
avväpnat, delvis åtminstone, hotande missnöje; arbetarne ha varit
söndrade, spridda på olika linjer, medan järnvägsdirektörerna bildat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
