Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
vad ett sådant särskiljande av moder och barn egentligen betyder
för samhället och de individer, som sålunda mot naturens ordning
slitas ifrån varandra. Eller hur många samhällsmedlemmar känna
ännu i dag det fruktansvärda förhållandet, att i de civiliserade
länderna vart femte barn dör, innan det uppnått ett års ålder, att
mer än vart fjärde av alla dödsfall kommer på barn i första
levnadsåret, under det att den så allmänt fruktade tuberkulosen
endast förorsakar vart sjätte till vart sjunde dödsfall; huru många
veta, att dödligheten bland arbetares bara är två och en halv gånger
så stor och dödligheten bland s. k. oäkta barn är mer än sju
gånger så stor som bland välbärgade äkta makars barn. Huru
många samhällsmedlemmar veta, att dessa tröstlösa siffror icke äro
följden av en naturlag, utan följden av en kränkning av en
naturlag. Huru många veta, att denna lag lyder sålunda: barnet skall
förbliva vid moderns bröst, modersmjölken är dibarnets enda
naturliga näring, dess bästa och ofta enda läkemedel och skydd mot
sjukdomar. 70 till 80 proc. av alla dödsfall bland barn under
första levnadsåret bero därpå, att barnen uppfödas artificiellt. Att
plundra ett fågelbo anses ju som ett fult dåd, men otaliga eljest
fint tänkande och kännande människor stå alldeles likgiltiga gent
emot den plundring på liv och hälsa, som tusende och åter tusende
gånger årligen begås i även ett litet land, därigenom att mor
och barn skiljas åt.
Känslan borde säga oss, att här sker något orätt, men borde ej
förståndet säga oss detsamma? Är ett barn verkligen ett så
värdelöst föremål för samhället, som den ringa hänsynen för dess
livsbetingelser synes antyda? Hur ofta hör man ej eljes kloka och
förståndiga män och kvinnor yttra sig sålunda vid underrättelsen
om, att en fattig kvinnas barn dött: det var då väl, att det fick
dö; det var lyckligt för modern. Dessa personer betänka ej, att
den friska och arbetsföra människan är samhällets viktigaste tillgång.
Nationernas och rasernas bestånd är i första hand knutet vid
en kraftig folkökning. Nedgången i den europeiska folkökningen
är en allvarlig faktor i frågan om den vita eller gula rasens
framtida övervälde. Det ligger ett bittert allvar i de franska
statsmännens och nationalekonomernas bekymmer över sitt lands sjunkande
nativitet och befolkningssiffrans kvarblivande vid samma punkt. Huru
stor betydelse måste då icke vi själva tillmäta en kraftig
folkökning i vårt på jord och naturtillgångar rika, men på armar fattiga
Sverige. Vi måste ihågkomma, att nativiteten i Sverige med
siffran 25 födelser på 1,000 innevånare (år 1905) är den lägsta i
Europa näst nativiteten i Frankrike, som är 21 på 1,000
innevånare, under det att t. ex. Tyskland har en nativitet av 35 på
1,000. Särskilt oroande är den låga nativiteten i Sverige, emedan
den alltsedan 1875 och ända in på de sista åren varit i ständigt
sjunkande.
Nativiteten i Sverige har under åren visat följande siffror:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
