Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
1871—80 30,484 på 1 miljon.
81—90 29,063 »
91 — 1900 27,144 »
1894—1903 26,804 »
1903 25,700 »
1904 25,749 »
1905 25,660 »
1906 25,720 » »
Denna sänkning i nativiteten beror nu visserligen ej på en
minskad förmåga att afla barn, utan på den under perioden efter
1875 så gott som regelbundet år för år sjunkande
äktenskapsfrekvensen, vilken i främsta rummet är framkallad av giftermålens
försenande. Fruktsamheten i Sverige har länge varit normal —
troligen för de mer framskridna åldrarna något högre än i flertalet
andra länder — men även den har visat tendenser till nedgång
under de senaste åren, helt visst på grund av en tilltagande
obenägenhet hos stora grupper av befolkningen att underkasta sig de
med barnens uppfödande och uppfostrande förenade besvärligheterna
och ekonomiska uppoffringarna. Det blir därför en
samhällsangelägenhet av allra största vikt att åtminstone så väl som möjligt
taga vara på alla de barn som levande födas.
Mot samhällets inträsse av och skyldighet att verka för
minskning av barnadödligheten har den invändningen gjorts, att rasen
skulle försämras genom en sådan minskning, ity att densamma
skulle leda till ett dåligt urval bland de överlevande. Värdet av
denna invändning har emellertid vederlagts på mångahanda sätt.
Spinoza, Kant, Moltke, Helmholtz, Rousseau, Schiller och Heine
voro alla riktiga sorgebarn, vilka »knappast bidragit till rasens
förbättring, men vilka dock gjort odödliga ting för mänsklighetens
utveckling». Vidare har det visat sig, att en högre dödlighet under
första levnadsåret icke motsvaras av en mindre, utan vanligen av
en högre dödlighet under andra levnadsåret, och slutligen har det
konstaterats, att dugligheten till militärtjänst är mindre i trakter
med hög barnadödlighet än i trakter med låg.
En väsentlig minskning i barnadödligheten kan, som ovan
visats, endast ske ifall barnet åtminstone under hela ditiden,
således under största delen av första levnadsåret, får stanna hos
modern och näras vid bröstet. Varje annan metod är förfelad.
Tidens största biologer, kemister och läkare hava förgäves sökt
att finna en god ersättning för kvinnomjölk, men hava fullständigt
misslyckats. Den livgivande källans hemlighet är ännu
outforskad. Och "det är kanske att önska, att den hemligheten aldrig
må bliva avslöjad. Ty bevarandet av det intima sambandet
mellan mor och barn är icke endast en medicinsk-hygienisk fråga
och icke endast en samhällsangelägenhet med ovan antydd
innebörd, utan frågan går djupare. Det är först därigenom, att modern
får egna sig åt sitt barn, får nära det vid sitt bröst, får vårda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
