Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
vården, och deras antal är ju ganska stort, men intet talar för att
bamhusbarnens levnadsförhållanden och därmed levnadsutsikter
skulle i allmänhet avvikit från förhållandena hos de andra 15—
16,000 i hela riket under åren 1901—1904 födda oäkta barnen,
vilka ju också till mycket stor del falla fattigvården till last.
Någon skall dock kanske invända, att de enda siffror, med
vilka dödligheten bland de späda barnhusbarnen kan rättvisligen
jämföras, är dödlighetssiffrorna för de oäkta späda barnen i
Stockholm. Nu vet man ju, att ju större ett samhälle är och ju mera
betydande det är som industriort, dess högre barnadödlighet och
särskilt dess högre dödlighet för oäkta barn har det. Dödligheten
bland de oäkta späda barnen i Stockholm visar ock i
överensstämmelse härmed alldeles särskilt ogynnsamma siffror, säkerligen
bland de ogynnsammaste i riket. I Stockholms Hälsovårdsnämnds
berättelser finnas uppgifter på antalet årligen födda oäkta barn
och likaså på antalet oäkta barn, som dött under första
levnadsåret. På grund härav kan man beräkna dödligheten bland de oäkta
späda barnen i Stockholm. De tal man får äro:
År 1901: 24,55 proc.
» 1902: 14,42 »
» 1903: 19,95 »
» 1904: 16,85 »
» 1905: 16,22 »
» 1906: 14,24 »
Jämföra vi dessa tal med dödligheten bland de späda
barnhusbarnen, så se vi, att Allmänna Barnhusets dödlighetssiffror
stå tämligen nära eller (för åren 1904, 1905, 1906) alldeles
sammanfalla med dödlighetssiffrorna för de oäkta späda barnen i
Stockholm, ett resultat av inrättningens arbete, som ju icke kan
vara tillfredsställande.
Vad som här sagts om Allmänna Barnhuset innebär trots
detta intet spår av klander mot denna inrättnings ledande personer.
Denna anstalt har letts och ledes än i dag av vårt lands främste
barnläkare, av märkesmän inom den pediatriska praktiken och
pediatriska vetenskapen, av personer, som säkerligen utvunnit det
mesta möjliga av den princip, som hittills varit allenarådande här
som annorstädes och som de troligen mot sin vilja och övertygelse
måst följa och tillämpa. Ty de ha ju endast att jämlikt sina
instruktioner mottaga och vårda så många barn som möjligt.
Domen gäller den av enskilda och myndigheter tillämpade
princip, som tillstädjer att lämna en hjälp, som leder till att mor
och barn skiljas åt; den måste nu, ju förr dess hellre, övergivas;
och i stället bör den principen följas, att mor och barn böra i det
längsta hållas i hop, att de åtminstone ej under vanliga
omständigheter få skiljas under digivningstiden.
Hur skall man då gå tillväga för att få barnavårdsarbetet
omlagt på denna nya linie?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
