Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
En beaktansvärd
folkundervisningsmotion.
»Sen till, att man ej gör våra folkskolor till
förstugor till allmänna läroverken.»
Biskop Billing 1904.
prih. Theodor Adelswärds motion i Andra Kammaren rörande
folkskolans omorganisation till en allmän bottenskola har väckt stor
och med hänsyn till frågans vikt berättigad uppmärksamhet i vårt
land. Låt vara att motionen ej erbjuder många nya synpunkter
utöver dem, som redan framkommit, låt vara att motionären endast
i mera allmänna ordalag behandlar ämnet, det är dock ett tidens
tecken, att den stora tanken på en för hela folket gemensam
första undervisningsanstalt ej längre blott framhäves av folkskolans
egen lärarepersonal, utan funnit insiktsfulla förespråkare bland
samhällslager, som ännu för kort tid sedan stodo främmande för saken.
I den Adelswärdska motionen, som alltigenom kännetecknas av en
synnerligen praktisk uppfattning, förekommer dessutom ett
beaktansvärt uppslag om inrättandet i större utsträckning än hittills av
yrkes- och fackskolor i samband med en inskränkning i fordran på
universitetsbildning och avläggandet av akademisk examen såsom
kompetensvillkor för vissa allmänna tjänster.
Den Adelswärdska motionen har i pressen framkallat talrika
inlägg, vilka varit lärorika att studera. Det är egendomligt att se,
huru mången för övrigt skarpsynt man icke märkt det egendomliga
och oriktiga i, att staten ända från första stund skiljer de fattiga
och de förmögna barnen ifrån varandra och utan hänsyn till
barnens olika anlag sorterar dem blott och bart efter ekonomisk
måttstock. Och mången har ej kunnat lyfta blicken över den trängsta
sockengränsen och se frågan som en riksangelägenhet.
Motionären påpekar den splittring, som råder samhällsklasserna
emellan, och som synes till- snarare än avtaga. »Ett kraftigt
andligt och materiellt framåtskridande kräver, att solidaritetskänslan
stärkes, att de olika intressena sammanjämkas, att klasskillnaderna
mildras och bättre samförstånd åstadkommes mellan folkgrupper
med olika levnadsuppgifter.» Orsaken till de nu rådande mindre
goda förhållandena äro flera, men »en av de väsentligaste ligger i
undervisningsväsendet, särskilt i folkskolans ställning och anordning
i vårt land». Motionären slår huvudet på spiken, då han yttrar,
att »alla, som i inkomster kommit något över existensminimum,
tyckas nästan betrakta det som en hederssak att icke sätta sina
barn i folkskolan, ehuru undervisningen i de första grunderna i
småskoleavdelningen är erkänt den allra bästa». Barnen sättas hällre
i privata småskolor, samskolor etc., vilka växa upp i alla
stationssamhällen och på andra orter med något så när sammanträngd be-
Sotfai Tidikrt/t. (i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
