Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
folkning. , Ofta anföres som orsak härtill, att barnen i folkskolan
lära oseder, fula ord o., s. v., men saken kan, soni det i motionen
framhålles, även ses från den andra synpunkten, att de bättre
lottade klassernas barn måhända förde med sig en viss hyfsning och
finare seder. Mycket sann är frih. Adelswärds anmärkning, att
intresset för folkskolan, för dess förbättrande och utveckling skulle
bliva vida större hos de burgna samhällsklasserna, om deras egna
barn där finge sin uppfostran. Som det nu är, utgör folkskolan ett
avslutat helt för sig och sammanhänger icke tillräckligt intimt med
eller utgör begynnelsen till den högre undervisningen. Vad som
fordras för att folkskolan skall kunna bli en verklig bottenskola är,
att ett systematiskt samband erhålles med de såsom överbyggnader
till bottenskolan inrättade högre skolorna. Motionären hänvisar till
Fr. Bergs och E. Hammarlunds motioner och till den förres artikel
i denna tidskrift, jan. 1904, samt till fil. d:r Paul Hellströms
artikel i Det nya Sverige, h. 8, årg. 1. Motionären företager därpå
en kritik över den nuvarande folkskoleundervisningens resultat,
bl. a. anmärker han på dess alltför ringa praktiska nytta utan att
dock i avlägsen mån sälla sig till de högermän, som under de
senare åren tagit till orda i frågan och synas lia önskat få folkskolan
blott och bart till en anstalt, som snarast möjligt kläcker fram
arbetskrafter för jordbruket och industrien. »Alltför mycket
folkbildning blir lätt folkuppvigling», yttrade frih. C. Klingspor misslynt
i Första Kammaren härom året vid ett tillfälle, som icke alls kunde
ge anledning till dylika farhågor. — Friherre Adelswärd framhåller
vidare önskvärdheten av att staten i högre grad än nu anser
folkskolan vara sin angelägenhet, och han anser, att understöd förr av
staten bör lämnas till folkskolan än den högre undervisningen.
Kommunalskatterna drabba de olika kommunerna synnerligen ojämnt,
och åtminstone borde lärarepersonalens hela avlöning bestridas av
statsmedel. Motionären slutar med att framhålla, huru ödesdiger
den sociala splittringen är för landet. Det sociala missnöjet hos
massorna är ej av övergående art. »Det borde vara en fosterländsk
plikt att söka finna de verkliga, djupt liggande orsakerna och att,
sedan de äro lagda i dagen, undersöka de medel, som erbjuda sig
till deras undanrödjande och genom praktiska, grundliga reformer
söka träffa det ondas rot.» En av orsakerna är
folkundervisningens nuvarande anordning, ett av botemedlen är sålunda en reform
av denna genom införandet av en för alla gemensam bottenskola. —
Detta är motionens huvudsakliga innnehåll. Intressant skall
det bliva att se, huru riksdagens män skola ställa sig till denna
viktiga fråga, som nu dragits fram vid det sista riksmötet i perioden.
Den blir en prövosten på lagstiftarnes goda vilja rörande den
reform, som förvisso har sin betydelse för samförståndet och
förståelsen mellan de olika samhällsklasserna. Därom råder intet
tvivel. Att reformen skulle upphäva klasstriden, anser säkerligen
icke en så klarsynt inan som frih. Adelswärd, men nog skulle
den bidraga något till dess humanare gestaltning. Den sociala stri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
