Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
enär det sedan 1903 är lagligt påbjudet, att immigranterna skola
uppgiva om de inneha minst 50 dollars — ha de mindre måste
summan exakt uppgivas. Den summa, som enligt dessa uppgifter
infördes till Amerika året 1904—1905, var c:a 25 mill. dollars eller
24 V? dollars pr invandrare. Men mot detta belopp måste sättas
de ej obetydliga summor, amerikanarne använda i Europa eller
sända till anförvanter därstädes, samt slutligen de utgifter, som
in-vandrarne genom sjukdom, fattigdom och brottslighet vålla det
amerikanska samhället.
Invandrarnas sociala villkor behandlas under olika avdelningar,
såsom om läs- och skrivkunnighet, brottslighet, sjukdom, samt större
eller mindre tendens att tränga sig tillsammans i städerna. Aret
1904—05 funnos bland invandrarne c:a 230,000 personer på 14 år
och därutöver, som icke kunde läsa och skriva, d. v. s. närmare
en fjärdedel av årets hela invandring. 40 % av de öst- och
sydeuropéer, som utgöra immigrationsmajoriteten, äro nämligen
illite-rater. Intet under, att amerikanarna med bekymmer se
tillströmningen av dessa stora okunniga skaror.
Vad angår bestämmelsen att icke insläppa »förbrytare,
sinnessjuka, anarkister etc», är den på grund av sin svårtillämplighet
knappast mer än en död bokstav. 1904—1905 tillbakavisades således
på en million invandrare som f. d. förbrytare blott 39 (!), av
sinnessjuka 92, av anarkister 1 (!), en syditalienare. Lättare att konstatera
är behäftelsen med smittosam sjukdom. Av denna orsak
tillbakavisades året 1904—05 c:a 2,200 personer. Vidare vägrades 8,000
landstigning på grund av så stor nödställdliet, att de befarades skola
falla det offentliga till last. Av skandinaverna avvisades nämnda
år 220 eller 4 °/oo av de ankomna. Det kan i detta sammanhang
nämnas, att icke — såsom man ej sällan föreställer sig här hemma
— innehavandet av en viss penningsumma erfordras för att »slippa
in» i Amerika. En fullt arbetsför man i sin kraftigaste ålder
insläppes, även om han blott har ett par cents på fickan.
Såväl folkräkningen som invandringsstatistiken ger god
upplysning angående immigranternas sammanträngande på enstaka
platser. Ar 1890—1900 föll sålunda 86 % av den främmande
befolkningens förökning på 6 nordstater, i vilka bl. a. millionstäderna
äro belägna. Ar 1900—1905 hade också 2/s av invandrarne dessa
städer till mål. Särskilt ungrare, italienare och ryska judar komma
sällan längre än till de östra kuststaterna. Skandinaver och tyskar
däremot begiva sig vanligen längre västerut.
Den andra huvudavdelningen i Halls bok handlar om
»invandringens verkningar på Förenta Staterna». I denna framställning
lägges största vikten på rasens påverkning. Betydelsen av ett fast
element inom en nation betonas. Men invandringen övar inflytande
på den amerikanska rastypen, icke blott genom införande av
främmande och lägre stående individer; den förhindrar därjämte
tillförseln av bättre element och hämmar den gamla rasens förnyelse.
Av nationalstolthet och ovilja mot de invandrade ha nämligen ame-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
