Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
rikanarne sökt häva sig upp i en högre klass. Men denna strävan
har konsekvent medfört en minskning i barnalstringen. De senaste
årens undersökningar giva vid handen, att det inträtt stagnation
eller t. o. m. tillbakagång i den infödda amerikanska
befolkningen. Hur mycket högre födelsesiffran är hos utländingarne
framgår av en statistik rörande de större städerna. På 1,000 infödda
vita kvinnor komma 296 barn födda av sådana kvinnor, under det
att på 1,000 invandrade kvinnor komma 612 barn med utländska
mödrar. För mindre städer ocli landsbvgden äro siffrorna resp. 522
och 841.
Faran för av invandringen framkallade fysiska och andliga
förändringar hos det amerikanska folket växer genom nyssnämnda
minskning av dettas förökning. Verkningarne av särskilt
invandringen från Mellaneuropa skulle ge sig tillkänna i flera
brachioce-phaler, i kroppslängdens avtagande, i en mörkare ansiktsfärg m. m.
Man menar också, att den smarthet och energi, som känneteckna
amerikanaren, skulle löpa fara att delvis försvinna. Å andra sidan
finnas de, som hoppas fördelar av rasblandningen: den skulle föra
till fastare familjeband, till minskning av penningjakten och till
större håg för abstrakt vetande.
Den sista delen av Prescott Halls bok behandlar
invandringslagstiftningen, och den mängd lagförslag, som på senare år
framkommit för att avvärja invandringens hotande faror, granskas
därvid utförligt. Då emellertid den 20 febr. 1907 — efter utgivandet
av Halls bok — antagits en ny invandringslag i Förenta Staterna,
är denna avdelning nu av mindre betydelse.
För var och en, som önskar skärskada utvandringsfrågan från
alla sidor, således även från Amerikas, bör boken vara välkommen,
och säkerligen kan den giva även direkta anvisningar för »kampen
mot emigrationen» i vårt land.
Gerard van Hulzen: Vagabunden. Pr. 3 Mark.
Pä tyska föreligger sedan några månader en bok, som i sitt
hemland Holland på kort tid upplevat tre upplagor och förskaffat
sin författare hedersbenämningen »Nederländernas Gorki».
»Vaga-bondernas» (Zwerkvers) diktare har också med Gorki det
gemensamt, att han är autodidakt och under allehanda umbäranden har
arbetat sig upp till sin framstående ställning i den holländska
litteraturen. Van Hulzen’s vagabondtyper äro icke blott sedda utan
upplevda, och deras egendomliga nationella färg har förf. förmått
framhäva desto skarpare, som han under vidsträckta resor i Europa
och Amerika haft tillfälle till jämförelser.
Skönlitterär behandling av de sociala problemen är ett skär,
på vilket ej få författare konstnärligt strandat. Vi ha gott om de
oting mitt emellan avhandling och dikt, som kallas »tendensromaner»,
men lätt räknade äro sådana skildringar från det modärna
samhällets djup, vilka inom sig bära konstens levande flamma. Van
Hulzens bilder av sitt lands parias hör emellertid till dessa säll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
