Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIAL TIDSKRIFT
Organisationstvång och näringsfrihet.
Den vid årets riksdag inlämnade motionen om ändring av § 3,
mom. 11 tryckfrihetsförordningen har ogillats, emedan
eventuella ändringar i tryckfrihetsförordningen kräva helt andra
förarbeten och metoder än den ifrågavarande motionen innebär. Detta
är otvivelaktigt ett tillräckligt skäl för avslag.
Motionen är emellertid uppenbarligen en lika omogen
riksdags-mannagärning uti sina egentliga, socialpolitiska motiv och syften,
som vad beträffar den lättvindiga kombinationen av
tryckfrihetsreform med socialpolitik.
Med häpnadsväckande naivitet genomföres en motivering, vilken
i själva verket stämplar motionen såsom ett förslag till
klasslag-stiftning. Det här föreliggande allmänna fallet av »ingripande i
annans fria utövning av näring eller yrke» är icke indraget i
motiveringen. Det allmänna fallet består nämligen däri, att såväl
arbetsgivare som arbetare utöva organisationstvång samt »ingripa
i» både arbetsgivares och arbetares »fria utövning av näring
eller yrke.» För motionären »står i förgrunden» arbetarnes
metoder att bedriva »inpiskning i föreningar, angrepp på s. k.
strejk-brytare, bojkott och blockad.» Han har skjutit i bakgrunden av
sitt lagstiftaremedvetande arbetsgivarnes organisationstvång
gentemot varandra och deras nya tolkning av begreppet »illojal
konkurrens», såsom en konkurrens i vilken arbetsgivare ej taga hänsyn
till andra arbetsgivares sammanslutningar och eniga kamp mot
arbetarne. Motionären anser det också alldeles riktigt att
ingenting nämna om arbetsgivarnes gamla beprövade metod, att genom
kringsändandet av »svarta listor» över strejkande eller utspärrade
eller för misshagligt beteende avskedade arbetare omöjliggöra för
dessa att på annat håll »fritt utöva sin näring.»
Vadan denna klass-ensidiga behandling av det allmänna sociala
problem, som uppstår därigenom, att »i föreningar sammanslutna
medborgare obehörigen ingripa i annans fria utövning av yrke eller
näring»? Svar: emedan arbetsgivarnes metoder icke göra ändring
av tryckfrihetsförordningen önsklig. Nöjet att få ändra tryckfrihets-
Social Tidskrift.
N:r 3.
MARS.
1908.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
