Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIAL TIDSKRIFT
N:r 4. APRIL. 1908.
Arbetskamrar.
i.
Det förslag till lag om arbetskamrar, som nyligen förelagts den
tyska riksdagen, har inom Tyskland uppväckt en osedvanligt
livlig diskussion. Lyssnar man till tonen i alla dessa referat och
kritiker, som nu under ett par månaders tid fyllt en bred plats i
det stora industrilandets tidningar och tidskrifter, så inser man
snart att visserligen besvikenheten över det nya lagförslagets
innehåll är ganska allmän, men ock att intresset för och insikten om
behovet av institutioner av den art arbetskammarlagen avser att
införa är spridd till de vidaste kretsar. Likväl framgår det så
tydligt som möjligt av hela denna diskussion, huru liten enigheten
ännu är om detta sociala lagstiftningsproblems väsentligaste punkter
och huru man här befinner sig på en mark, där helt visst mycket
skall kunna skördas, men där de för brytningen tjänligaste
redskapen ännu knappast fått riktig form i konstruktörernas hjärnor.
Egendomligt nog synes denna fråga i vårt land tillsvidare ej
ha upptagits till något allvarligare begrundande på något håll.
Dock hör den säkerligen till dem, som småningom växa fram genom
omständigheternas makt och en dag, skenbarligen ganska plötsligt,
göra sin röst hörd bland de aktuella problemens ej alltför lågmälta
skara. En antydan av frågans innebörd torde därför icke vara
utan intresse.
Det tyska lagförslagets historia är ganska betecknande både
för den betydelse man tillagt spörsmålet och för de svårigheter
som rest sig i dess väg. För redan drygt 30 år sedan framlade
två socialdemokrater i riksdagen ett utkast till en lag om av
arbetare och arbetsgivare till lika antal — paritetiskt — sammansatta
kammare, vilka skulle företräda gemensamma intressen, avge
utlåtanden, göra undersökningar och framställa förslag. Tio år senare kom
samma tanke ånyo fram i en stor motion av socialisten Auer, vilken givit
den en omsorgsfullt genomarbetad form. Förslaget vann visserligen
icke riksdagens bifall, men det hade fört fram frågan på ett sådant
sätt, att den icke blott höll sig kvar, utan ock trängde ut i allt
vidare kretsar. Ett synnerligen påtagligt bevis härför är, att
Social Tidskrift. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
