Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•182
Frågan om vidtagande av åtgärder från statens sida för
fiskerinäringens främjande hade under de senare åren vid upprepade
tillfällen varit föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens behandling.
Därvid hade ofta framhållits den stora vikt och betydelse, denna
näringsgren ägde för vårt land, och fiskets stegrade värde såsom
förvärvskälla för en icke oväsentlig del av Sveriges befolkning
allmänt erkänts.
Bruttoavkastningen för rikets havs- och kustfisken under
fisk-året 1906—1907 kunde i runt tal antagas hava uppgått till
omkring 13,500,000 kronor, därav 7,840,000 kronor belöpte sig pä
Göteborgs och Bohus län. Antalet havs- och skärgårdsfiskare under
år 1906 kunde uppskattas till minst 17,000.
Från statens sida hade hitintills föga blivit åtgjort för att pa
försäkringens väg säkerställa fiskare mot följderna av olycksfall
i deras farliga yrke.
Fisket funnes icke upptaget bland de ersättningspliktiga yrkena
i 1901 års lag, och även om man skulle hänföra fisket till de
verksamhetsarter, varå lagens bestämmelser ägde tillämpning
—-något som emellertid ej ens blivit ifrågasatt — skulle därmed
säkerligen föga vinnas. Det förliölle sig nämligen så, att de flesta
fiskare voro sina egna arbetsgivare, varför en åtgärd av antydd
art i det stora flertalet fall skulle komma att sakna praktisk
betydelse. Särskilda åtgärder måste därför vidtagas för att bereda
fiskarne tillfälle till av staten anordnad olycksfallsförsäkring.
I anledning av en utav Kungl. Maj:t avlåten proposition i
ämnet ävensom en med föranledande av nämda proposition av herr
C. J. Ödman m. fl. i andra kammaren väckt motion har denna
be-hjärtansvärda fråga nu vunnit en särdeles tillfredsställande lösning.
Riksdagen har medgivit att från och med år 1909 finge genom
statens försorg anordnas en särskild för fiskare avsedd försäkring
mot skada till följd av olycksfall enligt huvudsakligen följande
grunder.
Envar svensk undersåte, som hade sitt hemvist i Sverige och
idkade fiske såsom yrke eller eljest för sin utkomst, ägde, vare
sig han arbetade för egen eller annans räkning, att genom
försäkring i riksförsäkringsanstalten bereda sig ersättning enligt 4 §
i 1901 års lag. men med den utsträckning, att ersättningen vid
dödsfall, då den avlidne icke efterlämnade änka eller minderårigt
barn, utginge till den avlidnes föräldrar och syskon under femton
år, såvitt den avlidne under livstiden försörjt sina omförmälta
efterlevande eller till deras försörjning bidragit. Ersättning utginge i
sådant fall i form av kapitalsutbetalning med 400 kronor till fader
eller moder eller, om bägge levde, till dem gemensamt samt med
200 kronor till minderårigt syskon eller, om de voro flera, till
dem gemensamt; dock att, om den försäkrades båda föräldrar före
honom avlidit, ersättning till syskon utginge med 400 kronor
gemensamt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>