Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gagna sig av den i
olycksfallsersätt-ningslagens 23 § meddelade
rättigheten för arbetsgivare att försäkra
sina arbetare i
riksförsäkringsanstalten.
Riksförsäkringsanstalten
uppmanar därför sina ombud att söka
verka för försäkring av
jordbruksarbetare.
Arbetslöshets för aUkring. För
den i denna fråga väckta
andra-kammarmotioneii redogöres på
annat ställe i detta häfte.
Emellertid hör frågan till dem som
under den gångna månaden även på
många andra sätt brakts under
offentlig debatt. Sålunda har bl. a.
en av frågans förnämsta kännare
här i landet, aktuarien i
kommerskollegium d:r G. Huss, behandlat
ämnet i ett synnerligt intressant
och sakrikt föredrag i
Nationalekonomiska föreningen i Stockholm och
upprepat i Göteborg, på inbjudan
av Liberala vabnansförbundet
därstädes. Föredragets innehåll var i
korthet följande.
Industrialismen var redan vid sitt
första framträdande, i England på
1500-talet, beledsagad av
arbetslöshet. Rubbningar i produktionen,
transporten eller konsumtionen av
en vara, liksom i
penningförhållandena, kunna lätt medföra
arbetslöshet. Särskilt omfattande blir denna
vid de ekonomiska kriserna, vilka
dock genom en alltmer genomförd
organisation av näringslivet torde
efter hand kunna förekommas.
På grund av kölden under vintern
är hos oss säsongarbetslösheten starkt
framträdande. Typiska säsongyrken
äro hamnarbetet,
tegelbruksindu-strien samt sockerindustrien, med
avseende å vilken anföres, att vid
de 13 skånska sockerbruken
sysselsättas under betkampanjen, d. v. s.
okt.—dec. månader, 7,000, men eljest
under året endast 2,000 arbetare.
Inom sågverksindustriens olika
arbetsområden förekommer en hel
serie av säsonger under årets lopp.
•187
Byggnadsverksamheten utmärkes
ock av säsongarbetslöshet i stor
omfattning. Det viktigaste
säsongyrket är dock jordbruket, som
sysselsätter nära hälften av all
arbetskraft i landet. Genom den
pågående industrialiseringen av
jordbruket samt arbetarerörelsens krav på
arbetarnas rörelsefrihet ökas
arbetslöshetsrisken på detta område.
För utredandet av arbetslöshetens
omfattning, varaktighet och
verkningar hava numera i många länder
anordnats undersökningar, vilka dels
avse ett visst tillfälle,
arbetslöshetsräkningar, och dels äro fortlöpande,
arbetslöshetsrapporteringar. Hos oss
är det egentligen endast genom
arbetareorganisationernas rapportsystem, som några uppgifter hittills
erhållits. Dock kan ett värdefullt
material till frågans belysande även
erhållas vid de offentliga
arbetsförmedlingsanstalterna.
Det är ingalunda endast sämre
arbetare, som drabbas av
arbetslöshet, utan även sådana arbetare, mot
vilkas duglighet ocli uppförande
ingen anmärkning kan göras. Blir
arbetslösheten långvarig, kan även
den skötsammes ekonomi bli
fullständigt förstörd. Arbetslösheten
har en demoraliserande verkan:
nöden bringar lätt in på fördärvliga
vägar. Arbetslösheten är sålunda
en svår samhällsfara, som måste
kraftigt bekämpas.
Främst bör man därvid sträva
efter att undanrödja arbetslöshetens
orsaker. I många fall torde ock
produktionen kunna anordnas mera
planmässigt än vad som nu äger
rum, och särskilt böra staten och
kommunen därvid föregå med goda
exempel. I många fall kan man ock
undvika avskedanden av arbetare
genom att tillfälligtvis förkorta
arbetstiden. Anordnandet av
nödhjälpsarbeten kan i vissa fall vara att
rekommendera, men hjälper endast
grovarbetarna.
I själva verket har man eg kommit
långt i fråga om arbetslöshetens
förebyggande, utan måste därför
huvudvikten ännu läggas på att skydda
arbetarna från dess ekonomiska
följder. Men detta bör ej ske genom
fattigvården eller andra former av
välgörenhet, ntan genom
arbetslöshetsförsäkring, d. v. s. arbetarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
