Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•199
att vederbörande under samma term tänka olika saker. Vilken
urskog av privatmeningar har icke uppvuxit kring det enda ordet
socialism? Denna vegetation kan vara av intresse för forskaren;
dess systematiska undersökning ger oumbärliga bidrag till
socialismens historia. Men då det gäller en klargörande framställning av
socialismens väsen, äro de många individuella tyckena ett ogräs,
som bör bortrensas.
En allmängiltig definition av socialismen kan dock vinnas,
blott man i den söker ta sikte på det väsentliga uti detta
tidsfenomen. Det väsentligaste däri är obestridligt föreställningen om
en samhällsordning av viss bestämd struktur. Etymologiskt
härledes ju ordet socialism av såväl societas som socius. Med
anknytning till det förstnämnda ordet giver sig socialismens formella
definition på följande sätt: socialismen år idealet, teorin,
föreställningen om en bestämd samhällsordning på samma gång som
rörelsen fram däremot. För ordet socius finnes på svenska ingen
fullt tillfredsställande översättning, som helt täcker begreppet.
Den betingelsen uppfyller tyskans »Genosse»; därav
»Genossen-schaft» = kooperation. Denna härledning uttrycker också
socialismens faktiska och historiska gestaltning. En materiell definition
av socialismen kan alltså formuleras så: socialismen år rörelsen
fram mot en kooperativ samhällsordning. Kooperation fattas här
i vidaste ekonomiska mening, såsom produktionens ledning och
reglering genom stat, kommuner och deras organ, som marknadens
och konsumtionens organisering, allt på bred demokratisk bas, med
så mycken självstyrelse och decentralisation, som det ekonomiskt
rationella tillåter. Det enda, som positivt kan utsägas om den
socialistiska framtidsstaten, är dess kooperativa karaktär; i den
punkten äro alla socialister ense. Därav följer, att ju mer de små
kooperativa ansatserna i det nuvarande privatkapitalistiska
samhället utvecklas, med desto större skäl kunna socialisterna göra
gällande, att samhällsutvecklingen går mot socialism.
Att kooperationen överallt växer i nutidens ekonomiska liv,
det är uppenbart. Industrins utveckling till stordrift betyder för
den enskilde ett större mått av arbetsfördelning, men ur
samhällets synpunkt arbetsförening, kooperation, en socialiseringsprocess.
De kooperativa strävandena inom jordbruket skänka detta
stordriftens fördelar, även om själva utvecklingen t. v. går mot
småbruk. Den rent tekniska specialiseringen inom industrin synes
vara ett undantag från socialiseringstendensen, men den motverkas
av den produktionens standardisering, som merendels medföljer
specialiseringen. Ofta sker specialiseringen i form av
arbetsfördelning inom en trust, och då bortfaller dess karaktär av mottendens,
ty trustens kooperativa potens stegras i stället så mycket mer,
vilket naturligtvis är ett pius till socialiseringsprocessens styrka.
Samma standardisering och ökade stabilitet inom produktionen
medföra de kollektiva riksavtalen mellan arbetsgivarnes och
arbetarnes organisationer, liksom också statens arbetarskyddslagstift-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
