- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1908 /
227

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•227

av 229 butiksägare, som lämnat svar, ej mindre än 133 önskade
en tidigare stängningstid, under det att 96 ansågo, att det var bra
som det var. De skäl, som anförts av motståndarne till
reformförslaget äro vanligen de, att kvälls- och nattimmarne äro deras
bästa affärstimmar, och om de stängde exempelvis kl. 8 eller 9, då
en väsentlig del av deras publik ännu vore bunden vid sina
tjänster, så skulle dessa tvingas att tillgodose sina behov av den
efterlängtade varan på restauranter och kaféer. På detta sätt
ruinerades cigarrhandlarne och kunderna lurades, ty kafécigarren vore
både dyrare och sämre.

Denna argumentering verkar vid första påseendet onekligen
logisk. Men den är icke ovedersäglig. Om det nu lämnas
oemotsagt att cigarrhandlarne — här talas närmast om innehavarne av
de små cigarraffärerna — ha rätt att behålla den publik de f. n.
äga, så finnes ingen tvingande omständighet som bevisar det
nödvändiga i att dessa kunder göra sina inköp om nätterna. På samma
gång som deras egen arbetstid förkortas, och detta kommer ju att
ske i omedelbart sammanhang med ett påbud om tidigare stängning
även av cigarrbutikerna, så framflyttas möjligheten för dem att göra
sina inköp av tobaksvaror till en tidigare timme av aftonen. Skulle
därför cigarrhandlarnes framställningar gå ut på att vid en
eventuell lagstiftning i här berörda ärende få sin stängningstimme utsatt
till en timme senare än för övriga detalj affärer, så måste man anse
att däri låge något under nuvarande omständigheter berättigat.
Man borde kunna jämställa cigarrbutiker med affärer för försäljning
av livsförnödenheter och fordra att, om för butikerna i övrigt t. ex.
kl. 8 e. m. fastställdes som stängningstid, nyssnämnda slag av
affärer ej ålades stänga förrän kl. 9 e. m. Därmed synas alla billiga
anspråk vara uppfyllda. Men på sådant sätt vore också den
egentliga nättrafiken i cigarraffärerna stängd. Det är icke troligt att ej
publiken ganska snart skulle foga sig efter en dylik ny och
förbättrad sakernas ordning. Ty det är mycket sannolikt att
nikotinbegäret ej skulle komma att minskas genom en åtgärd av denna
art, att således samma människor skulle röka lika mycket eller
litet som förr. De skulle köpa sina cigarrer, sina cigarretter, sin
tobak på andra tider än förr och kanske i något större kvantiteter,
men helt visst fortfarande på samma ställen. Ty icke går man
väl i allmänhet in på ett kafé eller en restaurant bara för nöjet
att få köpa en dyr och dålig cigarr. Och naturligtvis måste
lagstiftningen se till, att den ambulerande handeln icke gör intrång
på den butiksägandes område. En av de i saken intresserade
parterna förlorar likvisst på reformen. Det är emellertid ej cigarrhandlaren,
utan i stället de manliga kontrahenterna — och måhända även i något
enstaka fall den kvinnliga — i cigarrbutikernas nattliga salong.
Men den förlusten kunna vi väl komma överens om att kalla
gynnsam snarare än olycklig?

Hela detta problem är måhända ej fullt så invecklat som man
ofta göres benägen att tro. En sida därav är helt visst icke det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:57:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1908/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free