Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•241
I stort sett har Asquiths budget
fått ett gynsamt emottagande, om
än de unionistiska tidningarna
klandra hans ekonomiska beräkningar
såsom alltför optimistiska.
Arbetarrepresentanterna, t. ex. Ramsay
Macdonald, klaga emellertid över att
tidsgränsen för pensionering ej satts
vid 65 år, vilket ej skulle ha kostat
mer än ytterligare 4 mill. pd. st.
årligen. På sina håll klandras även
inkomstgränsen (10 shilling i veckan)
såsom satt för låg. För det löpande
året kräver pensionsförslaget blott
en utgift på 1,200,000 pd. st., vadan
frågan om de nya inkomstkällor
förslaget förutsätter ej denna gång
behövt på allvar av regeringen
beröras.
Aid erdoni8 för säkring en
i Frankrike. Denna frågas
ställning i Frankrike får man kännedom
om genom senatsutskottets nyligen
offentliggjorda betänkande. Utskottet
anser att även arrendatorer och
lantarbetare böra medtagas i
försäkringen samt att åldern sättes till 65 år.
Även de personer, som vid lagens
ikraftträdande äro fyllda 65 år, skola
erhålla pension. Då regeringen
endast avsåg pensionering av
industriarbetarne, måste den nu uppgöra
nytt förslag att föreläggas
representationen.
K ooperationens framsteg i
Belgien. Under året 1 nov. 1906—
1 nov. 1907 ha 239 nya kooperativa
föreningar inregistrerats i Belgien.
Detta antal är det största, som
förekommit på de 6 sista åren. I
allmänhet ha de bildats inom
jordbruksdistrikten och flertalet är
kreditföreningar. Den kooperativa rörelsen,
som i Belgien redan omfattas med
lifligt intresse af industriarbetarna,
böljar sålunda även vinna terräng
hos lantbefolkningen. Utan tvivel
torde det ej dröja länge, förrän koo-
peration för förädling av
jordbruksprodukter, anskaffande av redskap,
foderämnen m. m. blir allt vanligare
i detta land som annorstädes, där
jordbrukarna börja organisera sig
kooperativt.
Sedan 1873, då den belgiska lagen
om kooperativa föreningar trädde i
kraft, ha till början av 1907 bildats
2,860 föreningar, av vilka 278 åter
upplösts.
Kooperativ produktion i
Schweiz. Det schweiziska
kooperativa förbundet har i vinter upprättat
ett kafferosteri, kvarnar för målning
av säd och kryddor, en
tunnbindare-verkstad ocli ett stort raffinaderi,
som sysselsätter 30 personer. I
Basel äro byggnadsföreningarna i livlig
verksamhet och ha redan en del hus
under tak. Manufakturvaror av olika
slag tillverkas redan förut av det
kooperativa förbundet, som nu ämnar
utvidga verksamheten till
skofabrikation. Närmaste anledning till detta
steg är den bojkott, för vilken
förbundet utsatts från skohandlarnas
sida.
En lantarbet<ir8trejk,
omfattande ej mindre än omkring 30,000
lantarbetare, och som synes vara av
mycket våldsam natur, utbröt den 1
maj i den italienska provinsen Parma.
Om strejkens orsaker och uppkomst
råda vitt skilda meningar. Under
1907 ägde även en strejk rum inom
samma provins, vilken emellertid ej
medförde förbättrade förhållanden
åt alla de deltagande grupperna.
Strejken har en utpräglad
kommunistisk färg. Arbetsgivarne, till
största delen mindre jordbrukare
och arrendatorer, ha sam manslutit
sig till en Associazone Agraria, som
bildat en beriden skyddskår. Mellan
denna och lantarbetarne ha blodiga
sammanstötningar ägt rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
