Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
niskor hälsade den uppgående morgonsolen, fick också sagonamn:
»Brobyberget».
De jämförelsevis anspråkslösa trafikmedlen voro strängt
anlitade för att frakta upp de 6- à 7,000 mötesdeltagarne. Men allt
avlöpte lyckligt, och milda och goda och glada, som människorna
äro i midsommartid och på ungdomsmötesfärd, voro nästan alla
nöjda och belåtna. De höllo därför också allmänt till godo med
de enkla anordningar i fråga om mat och diyck, som under dessa
förhållanden kunde åstadkommas, ehuru Sunne är stort och var
gästfritt.
Med ett liffullt tal, ståtligt framsagt, öppnade landssekreterare
Axel Schotte ungdomsmötet, särskilt hälsande ungdomens frejdiga
mod och intresse inför de nutida samhällsspörsmålen. Sedan man
sjungit fosterlandssången, framträdde Oscar Stjerne, hälsad av en
stormande applåd, och föredrog sin dikt till mötet: Värmlands
ungdoms sommarsång. När Värmlandsvisan härefter sjungits, står K.
P. Arnoldson, »nordens fredsapostel», i talarstolen, käckt och
okonstlat hälsande Värmlands ungdom och jublande hälsad tillbaka.
Hans föredrag, som skarpt angrep ytligheten i bildning och
åskådning hos vissa delar av överklassen, manade ungdomen till
kunskapssökande och oavlåtlig strävan efter finhet och nobless i
liv och leverne. Härefter klädde ungdomen majstången och reste
den väldig och hög mitt på Broby äng, och därefter tråddes dansen
och leken med smärre avbrott då och då, varunder fröken Thyra
Freding talade om leken samt Jösshärsjäntan och Pelle Hedin
berättade och sjöngo, tills man före soluppgången tågade upp på
Brobyberget, där den unge redaktören Otto Arnold talade till de
unga inför den uppgående solen, allt stämningsfullt och fint.
På midsommardagens morgon samlades mötet på Ekeby,
hjärtligt hälsat av dess nuvarande härskarinna, fru Montgomery. Där
talade fil. d:r Adrian Molin om emigrationen, käckt och
intresseväckande, om ock något högersynt, och där åts och dracks och
hurrades. Under den vackra, stämningsrika stunden på Ekeby
sände mötet ett telegram till Selma Lagerlöf, och när deltagarne
återkommo till Sunne och lyssnat till Sunne manskörs konsert i
kyrkan, bragtes en vacker hyllning åt den store hävdatecknaren
Anders Fryxells minne. Värmlandsflickor smyckade hans bautasten
med en väldig krans av vilda blommor, plockade på den äng lian
själv odlat. Harald Vadman tolkade i ett kort tal ungdomens
beundran och tacksamhet till den store, och folkskarorna sjöngo
Värmlandsvisan samt »Stilla skuggor».
Ute på »Broby äng» talade senare doktor Thora Vigardh från
Göteborg å kvinnans vägnar om alkoholen. Gripande, så att knappt
ett öga fanns otårat, avkunnade hon som läkare, som kvinna och
moder dödsdomen över de lagar som tillåta och möjliggöra
försäljning äv alkohol.
Med sång som mellannummer kom det tal, som mötet emottog
med den största hänförelsen. Det var den unge läraren vid Brunns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
