Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
Ritualen vilar ock på protestantiskt religiös grund. En av
tjänstemännen benämnes kaplan och har till uppgift att »leda
logens andaktsövningar». Under dessa andaktsövningar äger
kap-länen att använda det i ritualen införda böneformuläret, läsa ett
lämpligt stycke ur bibeln, framsäga en egen formulerad bön eller
ock anmoda medlemmarne att med honom förena sig i »tyst bön».
Då orden genom Joseph Malins infördes i England, vann den
främst anslutning bland folkelement, som stodo stiftarne nära i
religiös uppfattning, och ritualens religiösa delar mötte där ingen
gensägelse. Först när orden började vinna insteg på Europas
fastland, bland icke-anglosaxer, väcktes kritiken därav, att orden
riktade sig mot ett internationellt ont men krävde en viss religiös
uppfattning för medlemskap.
Redan på 1880-talet diskuterades i en av Stockholms
good-teinplarloger frågan om åtgärder för »religiös neutralitet» inom
orden, och vid 1889 års storlogemöte frambars av E. G. Gustafsson,
ombud för logen »Sköldmön», motion, att Sverges storloge skulle
åt sig utvärka rätt att omarbeta ritualen eller hos världsstorlogen
motionera om sådan omarbetning i konfessionslöst syfte. Motionen
avslogs.
Vid världsstorlogemötet i Chicago samma år hade från Indiens
storloge ingått ett memorial i syfte att bereda buddhister inträde
i orden, och representanter för Indien yrkade i detta syfte att
storlogerna skulle få rätt ur ritualen utesluta allt av religiös natur.
Detta motsatte sig dåvarande högste ordenschefen, skotten W.
Turnbull, och världsstorlogen delade hans mening. Påföljande
världsstorlogemöte år 1891 valdes den indianfödde doktor
Oron-hyatheka till ordens chef, ocli han visade en friare uppfattning
samt medgav t. o. m. att vedaböckerna kunde i en loge av hinduer
få i st. f. bibeln placeras å det s. k. altaret i logerummet, såsom
då var brukligt. Det närmaste världsstorlogemötet, i Des Moines
1893, underkände emellertid chefens uttalande, och sedan var icke
tal i världsstorlogen om »den religiösa frågan» förr än vid
världsstorlogemötet i Zürich 1897.
Under tiden hölls reformkravet uppe i Sverges storloge. Ar
efter år väckte logen »Sköldmön» och sedermera även Stockholms
distriktloge motioner i ämnet, vilka dock av storlogen avslogos.
Så upptogs frågan vid det ovannäinda mötet i Zürich, då lektor
Johan Bergman, med instämmande av de flesta ombuden från
Europas fastland, ingav en promemoria, vari framhöllos de svårigheter
ordens ritual orsakade, i det både katoliker, icke-kristna folk och
till namnet kristna fritänkare uteslötos ur eller utestängdes från
orden. I skrivelsen påpekades vidare det ur religiös synpunkt
beklagliga missbruk av religionen, som de nuvarande förhållandena
skapade, i det böner ofta lästes utan andakt av därför olämpliga
personer o. s. v. Ur alla synpunkter vore det således önskvärt
att ritualen omarbetades i konfessionslös anda, för vilket ändamål
yrkades tillsättande av en kommitté.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
