Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
kroppsarbetarnes, men av samma innebörd. Och de lia ej låtit
vänta på sig. Under det att riksdagen, vilken hand haver om
svenska folkets börs, sakta ocli varligt begynnt förbättra, eller, sora
det heter, »reglera» vissa stora ämbetsmannagruppers löner och
kanske kommer att småningom skrida vidare på den vägen, så ha
några delar av den officiella världens stora skaror börjat fundera
på att taga frågan i egen hand. Efter arbetarnes mönster ha de
bildat sammanslutningar för sina syftens främjande och låtit dessa
organisationer på förståndigt ämbetsmannavis först utreda frågorna
och sedan inkomma med förslag till bristernas avhjälpande.
Rörelsen har emellertid spritt sig även utanför statens
tjänstemäns led och framkallat analoga företeelser även bland andra delar
av den hjärnarbetande världen, förnämligast bland sådana grupper
därav, vilkas intressen äro tillräckligt enhetliga för att tillåta dels
en representativ sammanslutning och dels en likformig reglering.
Det har synts redaktionen av intresse att kunna giva en något
närmare inblick i dessa rörelser, vilka helt visst äro av en
betydelse som knappast kan överskattas. Det gäller ju här dels frågan
om möjligheten för staten, kommunen och enskilda kårer att i sin
tjänst bibehålla den förnämsta dugligheten och de verksammaste
krafterna samt dels ock i vissa fall att förebygga utbildandet här
i landet av ett intellektuelt proletariat, vars tillkomst säkerligen
icke skulle bliva utan allvarliga vådor. Vi ha därför anmodat några
med tjänstemännens lönerörelser väl förtrogna författare att lämna
tidskriften en skildring av vad genom dessa strävanden hittills
åtgjorts samt av framtidens närmaste syften. Vi införa här nedan
den första av dessa artiklar, behandlande domarebiträdenas
ställning och meddelad av hovrättsnotarien Fr. Malm, v. ordf. i
föreningen Yngre Jurister under Svea hovrätt. Nästa uppsatser i serien
komma att behandla de »extra ordinarie», samt farmaceuternas
lönerörelser och ha till författare resp. notarien N. Lindhult, ordf.
i De extra ordinaries förening, samt apotekaren V. Wahlquist,
sekreterare i Farmaceutiska föreningen.
I.
Domarebiträdena.
Av ämbets- och tjänstemännen torde det framför allt vara de
extra ordinarie, som tarva löneförbättring, och föreliggande uppsats
avser att redogöra för de extra ordinaries inom justitieförvaltningen
ställning i det nu anmärkta hänseendet. Ett gemensamt namn för
denna ämbetsmannaklass är svårt att finna. Vi hava i överskriften
benämnt dem domarebiträden, enär de vid de ordinarie domarnes
sida eller, vid laga förfall för dem, i deras ställe biträda vid
domare-göromålen i lantdomstolar och hovrätter. De kallas eljes vanligen
e. o. hovrättsnotarier, en titel, som dock användes jämväl av
mången, som redan för länge sedan lämnat statens tjänst. Den stora
allmänheten har om lantdomarebiträdenas ställning i samhället ofta en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
