Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
kostnader och stigande låneräntor blev det för den mindre
bemedlade allt svårare att gå fram på en bana, där han först efter många
års arbete kunde vänta en lön, som åtminstone närmade sig
existensminimum. Numera höres en allmän klagan över brist på folk på
domarebanan. Det är ont om tingsmyndiga domarebiträden, som vid
förfall för häradshövdingarna kunna för kortare tider intaga deras
platser. Upprepade gånger har önskvärd ledighet icke kunnat
beviljas för häradshövding, som ej själv haft någon notarie att
föreslå, enär icke heller hovrätten haft tillgång till någon yngre
tjänsteman, som befunnits kompetent och villig att mottaga förordnande.
Bristen på notarier har således redan gjort sig kännbar i hovrätterna.
I den skrivelse från presidenterna över rikets hovrätter, som den
15 okt. 1907 inkommit till regeringen med utredning av bland
annat denna fråga, har detta ock betonats. Sålunda heter det här:
»Det nuvarande missförhållandet mellan avlöningen och det arbete,
som måste krävas, bör icke längre få fortfara. Tillgången på
kompetenta personer att vid hinder för hovrättens ordinarie ledamöter
och tjänstemän förvalta deras ämbeten är synbarligen stadd i
minskning samt är för närvarande ytterligt knapp. I Svea Hovrätt har
under de sista åren alltför ofta inträffat, att lovande och för
hof-rättstjänstgöringen utbildade unge män oaktat goda
befordrings-utsikter övergivit tjänstgöringen i hofrätten för att ägna sig åt annan
mera lönande verksamhet.»
Domarekårens behöriga rekrytering med dugande folk är
naturligtvis i främsta rummet en statsangelägenhet. Men innan den
ämbetsmannakår, som närmast lider av ekonomiskt betryck, gör sig
påmint hos höga vederbörande, pläga statsmakterna mera sällan
ägna någon uppmärksamhet åt dess dåliga ställning. Det bästa
sättet för en hel kår att göra sig mera hörd är, som redan i
inledningen berörts, sammanslutning. I september 1906 bildades av
notarier i Sydsverige föreningen »Yngre Jurister i Skåne och Blekinge»;
i maj månad följande år föreningen »Yngre Jurister under Göta
Hovrätt» och i september 1907 en motsvarande förening under
Svea Hovrätt. Det arbete, som dessa nyskapade organisationer
genom sina styrelser hittills hunnit utföra, kan ju icke vara av så
stor omfattning. Det har i första hand gällt att genom
insamlande av uppgifter om arbets- och löneförhållandena i rikets 122
domsagor söka få fram en bild av det nuvarande tillståndet.
Den föregående framställningen har i denna del byggts på de
uppgifter, som sålunda lämnats och vilka sammanförts i ovan
meddelade tabell. Samtliga föreningarna hava ock åt sina
styrelser uppdragit att å föreningarnas vägnar till regeringen ingå
med en framställning om anslag av statsmedel till avlöning av ett
behövligt antal biträden åt underdomarne på landet. Man kan
vänta, att denna begäran kommer att stödjas av en liknande
framställning av den förra hösten bildade föreningen av Sveriges
häradshövdingar. Svårigheten med ett anslag av ifrågavarande art är
dess nära samband med en omorganisation av hela notarieväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
